Kunskapsbanken

Här tar du del av dina kollegors erfarenheter och kunskaper. Du kan också dela med dig av dina egna. Sök bland rapporter, reportage, filmer, skrifter, artiklar, utvärderingar, böcker, och pedagogiska dokumentationer.

Filtreringsresultat

315 dokument matchar dina val

It-strategi - för ett bättre lärande

Filtyp
Adobe Reader 146kB
Beskrivning
I en förskola och skola i världsklass är modern infrastruktur, hög tillgänglighet och hög digital kompetens självklarheter. Genom att it-verktygen används för lärande, samarbete, kommunikation och administration förbättras och utvecklas verksamheten mot en högre måluppfyllelse. It gör skillnad för lärandet och ger en mer kostnadseffektiv administration. It i lärandet ger bättre möjligheter till individualisering för alla, inte minst för barn och elever i behov av särskilt stöd och för de elever som är i behov av större utmaningar. Ett viktigt perspektiv är att motverka skillnader mellan olika kulturer, kön och social bakgrund. Strategin ställer krav på att personalen i stadens kommunala förskolor och skolor har en hög kompetens inom it. It ska vara ett naturligt redskap i både pedagogiska och administrativa verksamheter och går inte att välja bort. Genomförandet av strategin ställer krav på ett tydligt ledarskap på alla nivåer.
Författare
Stockholms stad
Publiceringsår
2014
Årskurser
0 (Förskola), 0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Gymnasium, Vuxenutbildning, X (tionde skolåret)
Områden
IT i undervisningen
Typ av dokument
Policydokument, handlingsplan, riktlinjer

Performansanalys - en enklare form och metod i praktiken

Filtyp
Adobe Reader 367kB
Beskrivning
Syftet med denna studie var att undersöka styrkor samt utvecklingsområden i det fria skrivandet hos Alviksskolans hörselklasselever. Detta har skett genom en
performansanalysstudie i årskurserna 3, 4, 5, 6, 7 och 9 i Alviksskolans hörselklasser. I årkurserna 3, 6 och 9 har de skriftliga delarna i de nationella proven svenska/svenska som andraspråk analyserats och i övriga årskurser har eleverna fått i uppdrag att skriva en fri berättelse. En performansanalys är en språkutvecklingsanalys som används för att bedöma hur långt en elev har kommit i sin språkliga utveckling gällande främst skriftspråket. I en performansanalys markeras olika språkliga kategorier som till exempel ordklasser, nominalfraser och verbfraser.

Mina frågeställningar utgick ifrån att se om jag kunde se ett mönster ifråga om
prepositioner, partiklar, artiklar och ändelseböjningar samt hur det generella skrivandet utvecklas. Hur handskas eleverna med verbfraser och subjunktioner? Hur börjar de sina meningar? Hur målar de med språket - det vill säga hur använder de ett bildspråk - hur frekvent är beskrivandet?

Jag ville även finna en enkel modell som kunde bli användbar för svensklärare. En
metod som på ett enkelt sätt förstås av eleverna och att de utifrån denna form/metod själva lättare kunde se och analysera sitt skrivande. Jag provade en metod som jag kallar för färgmarkeringsmetoden, där jag använde överstrykningspennor med olika färger. Detta var en snabb och effektiv metod där jag snabbt kunde ta del av elevernas styrkor och förmågor. Det var också en metod som eleverna lätt kunde ta del av.

Vilka slutsatser kan jag nu dra av denna performansstudie? Den första slutsatsen är att jag ser effekt av att Alviksskolans elever med hörselnedsättning tränas i att lära sig att använda de svårhörbara artiklarna, partiklarna, ändelserna och prepositionerna på ett språkligt korrekt sätt. Elevernas styrkor i skrivprocessen är på individnivå olika, men det märks generellt i texterna när elevgrupper har arbetat med att arbeta med till exempel tempus, beskrivningar och styckesindelning. Däremot ser jag som utvecklingsområde att eleverna behöver få träning i att variera inledningen av en mening samt lära sig använda
fler varierade bindeord såsom subjunktioner. De behöver också skapa ett större ordförråd av verbfraser.
Författare
Maud Westbom
Publiceringsår
2014
Årskurser
3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Områden
Svenska
Typ av dokument
Utvecklingsartiklar

Lässtrategier för vuxna

Filtyp
Adobe Reader 404kB
Beskrivning
Explecita lässtrategiger i undervisningen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Vi, två lärare i svenska som andraspråk på Åsö vuxengymnasium, deltog i ett ämnesdidaktiskt nätverk i ett projekt på utbildningsförvaltningen under våren 2013.
Att läsförståelse, för varje individ, är grunden för ett fullödigt deltagande i samhället och nödvändigt vid studier är oomtvistat i en svensk kontext. För de som invandrat som vuxna blir svenskstudier nödvändiga om de vill studera vidare, och ett viktigt del- eller slutmål blir avklarad grundläggande nivå. För att nå godkänt betyg i svenska som andraspråk på grundläggande nivå behövs tillräckliga kunskaper i både talad och skriven svenska.

Vårt utvecklingsarbete grundas i att flera studerande inte klarar målen för
läsförståelse i svenska som andraspråk. För betyget E ska de studerande kunna "förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta tydliga detaljer /…/ i tydligt formulerade texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer /…./. Eleven kan med viss säkerhet välja och använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talat och skrivet språk" (SKOLFS 2012:18, sid 91).

Kulbrandstad (2003) och flera andra läsforskare har visat att svaga läsare har sämre avkodningsförmåga, har svårare att identifiera genrer, inte använder sig av inferenser (d.v.s. de läser inte mellan raderna) samt har liten textrörlighet (d.v.s. de ser inte samband mellan texter och känner inte igen olika texttyper). Med dessa forskningsresultat som grund påbörjades vårt arbete med att planera en undervisning där lässtrategier skulle stå i fokus. Vi ville alltså lära ut, rent explicit, hur man gör när man tar sig an en text – i något syfte.
Författare
Monica Lindvall och Saga Östmar
Publiceringsår
2014
Årskurser
Vuxenutbildning
Områden
Bedömning och betyg, FOU-projekt, Svenska som andraspråk
Typ av dokument
Utvecklingsartiklar

Tala är silver dela är guld

Filtyp
Adobe Reader 900kB
Beskrivning
Hur ett formativt arbetssätt kan lägga grunden för en mer likvärdig bedömning av den muntliga förmågan.

Är det möjligt att bedöma den muntliga förmågan mer likvärdigt? Det är en av huvudfrågorna jag ställde mig för att komma fram till vad mitt utvecklingsarbete skulle handla om. Kan ett formativt arbetssätt vara den möjliga vägen var en annan.

Jag har under ett år deltagit i en cirkel i utbildningsförvaltningens regi som fick mig att börja fundera på att konkretisera mina idéer kring betyg och bedömning. Med stöd från gruppen och litteratur prövade jag idéer i praktiken, i klassrummet. Jag ville göra en film med olika boksamtal dramatiserade på olika betygsnivåer som skulle användas som underlag för diskussioner om elevers prestationer. Filmen skulle kunna göra det möjligt att bedöma den muntliga förmågan mer likvärdigt.

Jag använde mina två niondeklassare som jag undervisade för tillfället. Det var en utmaning rent didaktiskt men vi gjorde en film tillsammans som innehåller boksamtal på olika kunskapsnivåer från F-A. Varje grupp, som representerade ett visst betyg, genomförde ett tolkningsarbete av kunskapskraven i Lgr 11 för att hitta de kvaliteter som ett samtal ska innehålla. Resultaten av de dramatiserade boksamtalen blev representativa för respektive betygsnivå och de fick kunskap om begreppens innebörd på de olika kunskapsnivåerna men framför allt visade eleverna att de kunde använda sig av kunskaperna i praktiken.

Jag lyckades skapa ett användbart material för lärare men jag la också grunden till hur man skulle kunna arbeta formativt med elever för att de i större utsträckning ska kunna förstå de nya kunskapsnivåerna.
Författare
Marie Bergman
Publiceringsår
2013
Årskurser
9
Områden
Bedömning och betyg
Typ av dokument
Utvecklingsartiklar

”Skall jag ta ansvar för något jag köper?”

Filtyp
Adobe Reader 654kB
Beskrivning
En studie om ansvar, delat ledarskap och samarbete för modersmålsundervisning i Stockholms stad.

Enligt grundskoleförordningen har elever med annat modersmål än svenska, rätt att studera sitt modersmål som ett frivilligt ämne. I Stockholms stad organiseras denna verksamhet genom en separat enhet, Språkcentrum inom stadens utbildningsförvaltning.

Språkcentrum har anställda modersmålslärare och tillhandahåller mot beställning deras kompetens till stadens skolor, kommunala och fristående. Språkcentrum är en helt intäktsfinansierad verksamhet. Det är rektor på den enskilda skolan som har ansvar för att dessa elever får möjlighet ta del av sin rätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika aktörer med ansvar för denna verksamhet uppfattar sitt eget och andras ansvartagande och ledarskap samt hur samverkan aktörerna emellan fungerar.

Vi har kommit fram till att det inte finns några gemensamma och entydiga svar när det gäller såväl samverkan som ansvarstagande och ledarskap. Den enda gemensamma syn som framkommit är den, att Språkcentrum står för och skall utöva personalansvar gentemot modersmålslärarna.

Vår studie pekar antydningsvis mot att såväl nationella som kommunala riktlinjer är otydliga och att dessa är öppna för flera tolkningsmöjligheter. Skolledarna hamnar då i olika dilemman som beror på struktur, roller, värderingar och olika särintressen när det gäller ansvarfördelning, ledning och samverkan.
Författare
Renée Schlegel och Terhi Bisander
Publiceringsår
2010
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Områden
Språkutveckling
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Läraren – från ensamvarg till lagarbetare?

Filtyp
Adobe Reader 948kB
Beskrivning
En studie av hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolansv läroplaner från 1962 till 2011.

Syftet med denna studie är att studera hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, med fokus på två olika sätt att se på lärarens uppdrag; läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet eller lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning.

Frågeställningarna i studien är; Hur har lärarens uppdrag formulerats i läroplanerna? Förväntas läraren utföra sitt uppdrag ensam eller tillsammans med andra lärare?

Organisationsteori är utgångspunkten för forskningsintresset och det är inom denna sektor som studiens resultat kan vara av praktisk nytta. Studien fokuserar på läroplanerna och de rollförväntningar som beskrivs i dessa.

Studien visar att formuleringen av lärarens uppdrag förändrats från en läroplan till en annan. Studien visar också att läroplanerna aldrig i någon högre grad har använts för att formulera ett kollektivt uppdrag riktat till lärarna som grupp. De kollektiva beslutsprocesser som beskrivs är mer inriktade på att involvera eleverna i beslutsfattande. Huvudfokus i alla läroplanerna ligger på den enskilde lärarens arbete och inte på ett kollektivt utförande av uppdraget.
Författare
Mats Lundström
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Gruppen som pedagogiskt verktyg

Filtyp
Adobe Reader 1010kB
Beskrivning
En studie om gruppstorlekens pedagogiska betydelse i undervisningen.

Att med hjälp av den här kunskapsöversynen reda ut vad vi vet om skolans gruppers egenskaper och dynamik med avseende på storlek, riskerar att bli en mager historia. Det forskas förvånande lite.

Om den lilla gruppen kan en del befästas. En liten grupp skapar goda inlärningsförutsättningar för eleverna om den är kunskapsheterogen, har en tydlig och gemensam uppgift och är begränsad i tid. Denna grupp kan även vara omhändertagande.

Om gruppen dock är mer kunskapshomogen, inte har en tydlig gemensam uppgift och är permanent, är risken stor enligt både Hattie (s. 89, 93-94) och Skolverkets rapport (2009, s 24) att processer inom och i förhållande till gruppen minskar eller i värsta fall hindrar elevernas lärande.

I den lilla gruppen är det snäva ramar för tanke och känsla för medlemmarna. Om mediangruppen vet vi litegrann. Det verkar som att samtalet som form är viktig för både små och större gruppers lärande och att gruppens självbild har en stark påverkan på gruppens resultat därför att den påverkar dess arbetsvillighet och uthållighet.
Författare
Lotta Lorentzon
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Uppsatser och examensarbeten

Katarina Södra skolas likabehandlingsplan

Filtyp
Adobe Reader 198kB
Beskrivning
Katarina Södra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga och sedda. Elever, personal och föräldrar har god kännedom om skolans värdegrund och regler. Målet lyfts på elevrådet och man diskuterar hur man arbetat med frågan på klassråd. Rektor leder elevrådet. Skolledning följer upp rastverksamheten. Skolbarnsomsorgen genomför en kartläggning om Trygghet och Trivsel. Uppföljning på Fritidsforum och elevråd.
Författare
Katarina Södra skola
Publiceringsår
2012
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6
Områden
Trygghet, studiero och elevhälsa
Typ av dokument
Policydokument, handlingsplan, riktlinjer

Kämpetorpsskolans likabehandlingsplan

Filtyp
Adobe Reader 117kB
Beskrivning
Kämpetorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Vår vision
På vår skola ska ingen elev riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Alla elever ska känna att de blir respekterade.
Alla elever ska veta att det finns vuxna omkring dem som de kan vända sig till om de själva eller någon kamrat behöver hjälp.
Alla vuxna ska agera i enlighet med planens innehåll och innebörd.
Författare
Kämpetorpskolan
Publiceringsår
2013
Årskurser
0 (Förskoleklass), 1, 2, 3, 4, 5, 6
Områden
Trygghet, studiero och elevhälsa
Typ av dokument
Policydokument, handlingsplan, riktlinjer

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?

Filtyp
Adobe Reader 499kB
Beskrivning
Genom forskning får vi hela tiden ny kunskap som kan vara till nytta för
skolan. Men att omsätta ny kunskap i praktisk användning är ofta en svår
konst som kräver god organisation och ihärdighet.

I den nya skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund
och beprövad erfarenhet. Skrivningen har fått stor uppmärksamhet inom
skolan och i samhällsdebatten. Det har också lett till att många skolor känner
behov av stöd för att tolka skrivningens praktiska innebörd.

På uppdrag av utbildningsutskottet har en studie genomförts i syfte att öka förståelsen för hur ny kunskap kan komma till bättre användning i skolan.

En styrgrupp från utbildningsutskottet med företrädare för samtliga partier
har gett riktlinjer för arbetet. Forskningssekreterare Johan Wallin och
Helene Limén från utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen har ansvarat för studien och författat rapporten.

Rapporten har faktagranskats av Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik
vid Linnéuniversitetet i Växjö; Elisabet Nihlfors, adjungerad professor
i pedagogik vid Umeå universitet och huvudsekreterare för Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet; Per Nilsen, docent i
socialmedicin vid Linköpings universitet och Andreas Ryve, professor i matematik vid Mälardalens högskola.

Del 2 av rapporten finns att läsa här: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Rapporter-fran-riksdagen/Hur-kan-ny-kunskap-komma-till-_H00WRFR10d2/
Författare
Utbildningsutskottet
Publiceringsår
2013
Årskurser
-
Områden
Forskning och utveckling
Typ av dokument
Rapporter och forskningsöversikter

12345...Nästa

Sök i Kunskapsbanken

  1. Årskurser

  2. Områden

  3. Typ av dokument

  4. 315 av 315 dokument matchar dina val Nollställ val