Här tar du del av dina kollegors erfarenheter och kunskaper. Du kan också dela med dig av dina egna. Sök bland rapporter, reportage, filmer, skrifter, artiklar, utvärderingar, böcker, och pedagogiska dokumentationer.
Filtreringsresultat
257 dokument matchar dina val
Sortera på:
Inlagd / Bokstavsordning
- Filtyp
-
7707kB
- Beskrivning
- Det tar tid att sätta sig in i relevant forskning och tillämpa den i klassrummet. Det tar tid att arbeta med gensvar på ett konstruktivt sätt så att det blir meningsfullt såväl för lärare som för elever.
Lärare och elev måste få kunskap om gensvar och vara flexibla och beredda att göra om och göra på annorlunda sätt. Ett exempel när processen delvis har fått en annan inriktning är ”two stars and a wish”. Att bara be eleverna att ge två beröm och en önskan om förbättring gav bara ytliga gensvar som inte kunde ligga till grund för vad, hur och varför eleven skulle förbättra sig. En utveckling
av mer detaljerade instruktioner genomfördes och det visade sig att eleverna fick mer innehållsrika och konstruktiva gensvar med större formativ potential. För att gensvar ska bli effektivt måste arbetet fokuseras och börja i det lilla för att det ska bli något stort.
Lärare från flera olika ämnen och som representerar olika stadier, från lågstadium till vuxenbildning, kan ha mycket värdefulla allmändidaktiska diskussioner om lärande och bedömning.
I och med att eleverna lär sig att konstruktivt ge och ta emot gensvar, kan läraren koncentrera sig på de elever som behöver lärarens stöd och undervisning. Eleverna används som en resurs i undervisningen. Gensvaret kan vara en del i hela undervisnings- och lärandeprocessen.
- Författare
- Heyer, Häggström, Wennersten, Lundgren, Cederlöf Hull, Hjalmarsson, Ek, Forsberg Aaltonen
- Publiceringsår
- 2012
- Årskurser
-
2, 3, 4, 9, Vuxenutbildning
- Områden
-
Betyg och bedömning, Forskning och utveckling, Matematik
- Typ av dokument
-
Utvecklingsartiklar
- Filtyp
-
424kB
- Beskrivning
- Artikeln handlar om ett temaarbete kring barnboken Petter och hans fyra getter som vi genomförde under läsåret 2009/2010 i vår förskoleklass, på Lillholmsskolan, Skärholmen. Syftet med temat var att stärka och utveckla elevernas svenska språk samtidigt som vi parallellt ville att barnen skulle tillägna sig ny kunskap i matematik och naturkunskap. Temaarbetet skedde i smågrupper med boksamtal som grund. Eleverna fick också arbeta skapande. Det visade sig att barnen skulle bli mycket engagerade och delaktiga i temat. Några resultat av temat var att alla elever var aktiva i boksamtalen. Eleverna tillägnade sig nya ord och begrepp liksom ordningstal och geometriska figurer. Alla elever ville delta i dramatiseringen av ”Petter”. Resultatet tyder på att det arbetssätt vi använt har gett eleverna goda förutsättningar att utveckla såväl språket som lärandet.
- Författare
- My Froster
- Publiceringsår
- 2011
- Årskurser
-
0 (Förskola), 0 (Förskoleklass), 1
- Områden
-
Forskning och utveckling, Språkutveckling, Svenska och svenska som andra språk
- Typ av dokument
-
Utvecklingsartiklar
- Filtyp
-
870kB
- Beskrivning
- Den här studien handlar om högpresterande gymnasieelevers läsande i en skolkontext. Eleverna består av en klass på samhällsvetenskapligt program som alla har mycket högt betygsnitt från högstadiet. Utifrån ett socio-kulturellt perspektiv undersöks elevernas läskompetenser med avseende på läsvanor, förhållningssätt till olika texter, uttalade lässtrategier samt läs-positioner vid läsning av sakprosatexter. De insamlingsmetoder som använts är etnografiskt inspirerade, med undantag av en enkätundersökning.
- Författare
- Yvonne Hallesson
- Publiceringsår
- 2011
- Årskurser
-
Gymnasium
- Områden
-
Forskning och utveckling, Språkutveckling, Svenska och svenska som andra språk
- Typ av dokument
-
Uppsatser och examensarbeten
- Filtyp
-
261kB
- Beskrivning
- Syftet med min studie är att undersöka om undervisningen utifrån genrepedagogik ger effekt på elevernas skrivande och i deras reflektioner om sitt skrivande. I min uppsats lägger jag fokus på den explicita skrivundervisningen, vilket innebär att jag söker efter spår av den explicita undervisningen i elevernas texter och i deras reflektioner över sina texter. Den explicita skrivundervisningen innebär att läraren undervisar aktivt om textens kontext, syfte, övergripande struktur, ämnesspecifika ord och språkliga drag, samtidigt som lärandet av ämnesområdet pågår.
- Författare
- Mia Askelöf
- Publiceringsår
- 2011
- Årskurser
-
7, 8, 9, Gymnasium
- Områden
-
Forskning och utveckling, Språkutveckling, Svenska och svenska som andra språk
- Typ av dokument
-
Uppsatser och examensarbeten
- Filtyp
-
568kB
- Beskrivning
- Detta utvecklingsarbete har utgångspunkt i hur pedagogens och andra elevers gensvar kan påverka lärprocessen vid elevens reflekterande läsning. Startpunkten var den frustration jag upplevde i att inte kunna ge varje elev det gensvar som kunde hjälpa dem framåt i kunskapsutvecklingen. Jag tyckte det var svårt att hinna med att ge gensvar till alla elever och att kunna formulera det så att jag kunde nå fram, särskilt till elever med svårigheter i att ”läsa mellan raderna”.
Resultatet av det arbete som genomfördes var att det skapades ett mer gemensamt språk i klassrummet rörande mitt gensvar kopplat till undervisning i läsförståelse. Med hjälp av metoder, praktiskt arbete och respons, både från kamrater och mig som pedagog, ökade elevens förmåga att förstå och ta till sig texter.
- Författare
- Olle Hjalmarsson
- Publiceringsår
- 2011
- Årskurser
-
6, 7, 8, 9
- Områden
-
Betyg och bedömning, Forskning och utveckling, Språkutveckling, Svenska och svenska som andra språk
- Typ av dokument
-
Utvecklingsartiklar
- Filtyp
-
577kB
- Beskrivning
- Jag gjorde mitt utvecklingsarbete med en grupp vuxenstuderande i kursen “Pedagogiskt ledarskap” under våren 2010. Mitt syfte med denna studie var att genom att låta de studerande ge varandra gensvar se om detta kunde utveckla deras eget och deras kurskamraters lärande och göra dem mer delaktiga i lärandeprocessen.
De studerande har haft som examination att skriva en loggbok samt att ge gensvar till två av sina kurskamrater varje vecka. Efter halva kurstiden gjorde de studerande en självbedömning där de skrev om sina upplevelser av nådda mål i kursen.
Jag som lärare har gett gensvar vid tre tillfällen. Alla texter i loggböckerna har legat i vår lärportal Fronter vilket innebär att alla texter varit ”öppna” för alla kursdeltagare. Vid kursens slut gjorde jag en enkät med frågor rörande vilken betydelse det varit att ge/få gensvar av andra.
I mitt resultat så kunde jag se att de flesta studerande upplevt det som mycket positivt att få gensvar men däremot svårare att ge gensvar till andra. Den här studien har visat att kamrat- och självbedömning är möjligt att använda i vuxenutbildning och att flertalet av de studerande uppgett att det gett positiva effekter för lärandet.
Jag kan utifrån denna studie inte dra några långtgående slutsatser om dessa studerande har nått högre kvaliteter i sitt kunnande genom att ge och få gensvar. Dock uttrycker de studerande i sina enkätsvar att gensvaren haft betydelse både vad gäller lärandeprocessen men inte minst ett ökat självförtroende.
- Författare
- Ann Charlotte Forsberg Aaltonen
- Publiceringsår
- 2011
- Årskurser
-
Vuxenutbildning
- Områden
-
Betyg och bedömning, Forskning och utveckling, Övrigt
- Typ av dokument
-
Utvecklingsartiklar
- Filtyp
-
584kB
- Beskrivning
- Om att använda en bedömningsmatris för att utveckla elevers skrivförmåga i argumenterande texter. Vi ville undersöka om matriser utvecklar elevernas texter samt elevernas förmåga att ge varandra gensvar.
Eleverna har vid ett tillfälle fått skriva en argumenterande text utan matris och vid ett annat tillfälle med matris. Vi kan tydligt se att matrisen var till stor hjälp vid själva skrivandet och höjde kvaliteten på innehållet samt på elevernas gensvar till varandra.
Arbetet genomfördes i en årskurs 2 och en årskurs 4 för att se om skrivandet och
användandet av en matris påverkades av elevernas ålder. Vi fann att skillnaderna mellan årskurserna var mindre än det vi hade förväntat oss.
- Författare
- Åsa Wennersten och Madeleine Häggström
- Publiceringsår
- 2011
- Årskurser
-
1, 2, 3, 4, 5
- Områden
-
Betyg och bedömning, Forskning och utveckling, Språkutveckling, Svenska och svenska som andra språk
- Typ av dokument
-
Utvecklingsartiklar
- Filtyp
-
449kB
- Beskrivning
- Kamratbedömning, gensvar, formativ bedömning hjälper elever att utveckla och bli
bättre på att bedöma sig själva. Men de behöver träning. Om och om igen till dess att ge gensvar har blivit ett redskap, ett sätt att nå framgång. Nyckeln till framgång av både gensvar av kamrater och självbedömning är att samtala om texter eftersom det ger elever möjligheter att prata om den röda tråden, strukturen, innehållet, helheter och detaljer.
Att arbeta med gensvar metodiskt och med ett mål har både medvetandegjort eleverna om målen och hur de ska ta sig dit, om att processen är en del av lärandet,är de inte nöjda kan de alltid bearbeta texten en gång till och att de kan påverka vad undervisningen ska handla om.
- Författare
- Marita Lundkvist
- Publiceringsår
- 2011
- Årskurser
-
3, 4, 5, 6
- Områden
-
Betyg och bedömning, Forskning och utveckling, Språkutveckling, Svenska och svenska som andra språk
- Typ av dokument
-
Utvecklingsartiklar
- Filtyp
-
463kB
- Beskrivning
- I mitt utvecklingsarbete har jag arbetet med formativ bedömning med elever i år 2. Jag vill undersöka om gensvar kan bidra till en effektivare läs utveckling. Kommer mina elevers användande av gensvar att öka deras läshastighet, läsförståelse och läsintresse?
Jag kommer att försöka utveckla gensvaret från att vara muntligt från lärare till elev, till kamratbedömning. Eleverna kommer att få ge både muntligt och/eller skriftligt gensvar till varandra utifrån förutbestämda frågor och en bedömningsmatris.
Matrisen och frågorna är tolkningar av svenskämnets strävansmål och år 3:s kursplansmål. Kort sagt vill jag undersöka om elevers gensvar i form av kamratbedömning, fungerar som formativ bedömning, och om detta kan leda till effektivare läsutveckling.
- Författare
- Ingeborg Hull
- Publiceringsår
- 2011
- Årskurser
-
1, 2, 3
- Områden
-
Betyg och bedömning, Forskning och utveckling, Språkutveckling, Svenska och svenska som andra språk
- Typ av dokument
-
Utvecklingsartiklar
- Filtyp
-
504kB
- Beskrivning
- I mitt utvecklingsarbete ville jag se om jag kunde utveckla elevernas utbyte av varandra i klassrummet. Jag ville se om de kunde ge varandra gensvar i formativt syfte. Det vill säga om de kunde ge varandra gensvar som kunde tala om vad de skulle arbeta vidare med. Jag har länge varit intresserad av det som händer mellan elever i klassen. Sett att eleverna själva är mycket positiva till att de är varandras mottagare och att det inte bara är jag som lärare som är mottagare. Många elever upplever det som positivt att få läsa upp något för en kompis och se hur den reagerar. Nu ville jag se om det var möjligt att utveckla det så att leverna kunde ge varandra gensvar i formativt syfte.
Mina slutsatser har blivit att det faktiskt är möjligt men att det kräver tydliga ramar och stöd och hjälp av pedagogen. Hur mycket stöd som krävs beror troligtvis både på elevernas ålder men också på vilka kunskaper de har sedan tidigare. Jag har stöttat mina elever i sin kamratbedömning genom att vi skapat en bedömningsmatris tillsammans. Vi har också läst och diskuterat elevtexter av olika kvalité från andra klasser. Detta arbetssätt har visat dem konkret vad de olika kvaliteterna betyder i bedömningsmatrisen. Jag kom också fram till att
gensvaret bör ges skriftligt eftersom eleverna annars lätt glömmer gensvaret de fått och då går det inte att använda i formativt syfte.
- Författare
- Carolin Heyer
- Publiceringsår
- 2011
- Årskurser
-
1, 2, 3
- Områden
-
Betyg och bedömning, Forskning och utveckling, Språkutveckling, Svenska och svenska som andra språk
- Typ av dokument
-
Utvecklingsartiklar
12345...Nästa