Kunskapsbanken

Stöd och stimulans nr 8 Samtal med forskare om pedagogik, språkutveckling, ledarskap och integration

Thu, 15 Mar 2012 13:16:06 GMT

Sedan starten 2007 har tidningen LÄRA i varje nummer publicerat en längre intervju i form av ett samtal med en forskare inom områden som pedagogik, språkutveckling, ledarskap och integration. Samtalen har väckt stort intresse inte bara i skolans värld. I Stöd och stimulans nr 8, samlas de två senaste årens intervjuer som sorterar under rubriken ”Samtalet”. Förhoppning är är att de ska bidra till dialogen om hur vi skapar en skola i världsklass, en skola där varje elevs lärande och framtidsmöjligheter står i centrum.

Flerspråkiga föräldrars syn på barnens språkutveckling

Thu, 16 Feb 2012 16:41:11 GMT

Studiens huvudsyfte var att undersöka och lyfta fram vad flerspråkiga föräldrar anser är viktigt i barnens språkutveckling och förskolans betydelse för barnens språk och kulturella utveckling. Studien är utförd med en kvalitativ ansats där både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Den kvantitativa delen har bestått av slutna enkäter till föräldrar och den kvalitativa av intervjuer med föräldrar och pedagoger.
Resultatet pekar tydligt på ett stort intresse hos föräldrar för barnens språkutveckling. Föräldrar anser att förskolan betyder mycket för barnens språk och kulturella utveckling då förskolan för de flesta barnen i studien är den enda kontakten med det svenska samhället. Föräldrar vill ha mer information om hur de kan stödja barnens språkutveckling och hur arbetet bedrivs på förskolorna. Majoriteten av föräldrarna önskar att barnen ska få modersmålsstöd i förskolan. Resultatet visar också på att många föräldrar har en oro kring segregation. Barnen i undersökningen har få eller inga kontakter med barn som har svenska som modersmål vare sig i förskolan, skolan eller på fritiden, vilket föräldrarna anser påverkar barnens svenska språkutveckling negativt. Föräldrar lyfter barnens uttal som en för dem viktig del i denna oro och anser att uttalet påverkar barnens framtid. Resultatet visar på att förskolorna behöver bli bättre på att samarbeta med föräldrar kring barnens språkutveckling, då många föräldrar upplever att de inte får tillräcklig information.

Verksamhetsplan 2012 Utbildningsnämnden

Tue, 14 Feb 2012 11:21:44 GMT

Verksamhetsplanen avser att ge en samlad bild av utbildningsförvaltningens arbetsuppgifter och utvecklingsinsatser för 2012 och riktning för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Den beskriver nämndens målbilder och det förväntade resultatet i ett längre perspektiv än ett år. Till verksamhetsplanen bifogas en förteckning över de arbetsområden, insatser och projekt som fortsätter alternativt initieras under 2012, bilaga 25.

Verksamhetsplanen är utgångspunkt för avdelningars och enheters verksamhetsplaner och skolenheternas arbetsplaner för 2012.
All verksamhet som bedrivs inom förvaltningen har som huvudsyfte att bidra till optimala förutsättningar för lärande och utveckling som leder till en högre måluppfyllelse och där det dagliga mötet mellan barn och elever och verksamheternas personal utgör den viktigaste basen.

Då skola och utbildningsverksamhet är ett stort och komplext arbetsområde
medför det att verksamhetsplanen innehåller ett stort antal arbetsuppgifter som nämnd och förvaltning har att planera, genomföra och följa upp.

Gensvar för lärande - rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel

Fri, 20 Jan 2012 14:11:28 GMT

Det tar tid att sätta sig in i relevant forskning och tillämpa den i klassrummet. Det tar tid att arbeta med gensvar på ett konstruktivt sätt så att det blir meningsfullt såväl för lärare som för elever.
Lärare och elev måste få kunskap om gensvar och vara flexibla och beredda att göra om och göra på annorlunda sätt. Ett exempel när processen delvis har fått en annan inriktning är ”two stars and a wish”. Att bara be eleverna att ge två beröm och en önskan om förbättring gav bara ytliga gensvar som inte kunde ligga till grund för vad, hur och varför eleven skulle förbättra sig. En utveckling
av mer detaljerade instruktioner genomfördes och det visade sig att eleverna fick mer innehållsrika och konstruktiva gensvar med större formativ potential. För att gensvar ska bli effektivt måste arbetet fokuseras och börja i det lilla för att det ska bli något stort.
Lärare från flera olika ämnen och som representerar olika stadier, från lågstadium till vuxenbildning, kan ha mycket värdefulla allmändidaktiska diskussioner om lärande och bedömning.
I och med att eleverna lär sig att konstruktivt ge och ta emot gensvar, kan läraren koncentrera sig på de elever som behöver lärarens stöd och undervisning. Eleverna används som en resurs i undervisningen. Gensvaret kan vara en del i hela undervisnings- och lärandeprocessen.

Kan Petter och hans fyra getter stärka och utveckla barnens språk?

Tue, 18 Oct 2011 08:18:58 GMT

Artikeln handlar om ett temaarbete kring barnboken Petter och hans fyra getter som vi genomförde under läsåret 2009/2010 i vår förskoleklass, på Lillholmsskolan, Skärholmen. Syftet med temat var att stärka och utveckla elevernas svenska språk samtidigt som vi parallellt ville att barnen skulle tillägna sig ny kunskap i matematik och naturkunskap. Temaarbetet skedde i smågrupper med boksamtal som grund. Eleverna fick också arbeta skapande. Det visade sig att barnen skulle bli mycket engagerade och delaktiga i temat. Några resultat av temat var att alla elever var aktiva i boksamtalen. Eleverna tillägnade sig nya ord och begrepp liksom ordningstal och geometriska figurer. Alla elever ville delta i dramatiseringen av ”Petter”. Resultatet tyder på att det arbetssätt vi använt har gett eleverna goda förutsättningar att utveckla såväl språket som lärandet.

Högpresterande gymnasieelevers läskompetenser

Wed, 14 Sep 2011 14:38:33 GMT

Den här studien handlar om högpresterande gymnasieelevers läsande i en skolkontext. Eleverna består av en klass på samhällsvetenskapligt program som alla har mycket högt betygsnitt från högstadiet. Utifrån ett socio-kulturellt perspektiv undersöks elevernas läskompetenser med avseende på läsvanor, förhållningssätt till olika texter, uttalade lässtrategier samt läs-positioner vid läsning av sakprosatexter. De insamlingsmetoder som använts är etnografiskt inspirerade, med undantag av en enkätundersökning.

Spår av explicit undervisning i elevtexter och tankar om skrivande

Thu, 11 Aug 2011 14:43:22 GMT

Syftet med min studie är att undersöka om undervisningen utifrån genrepedagogik ger effekt på elevernas skrivande och i deras reflektioner om sitt skrivande. I min uppsats lägger jag fokus på den explicita skrivundervisningen, vilket innebär att jag söker efter spår av den explicita undervisningen i elevernas texter och i deras reflektioner över sina texter. Den explicita skrivundervisningen innebär att läraren undervisar aktivt om textens kontext, syfte, övergripande struktur, ämnesspecifika ord och språkliga drag, samtidigt som lärandet av ämnesområdet pågår.

Reflekterande läsning i svenska- gensvarets påverkan på elevens lärprocess

Mon, 20 Jun 2011 11:43:25 GMT

Detta utvecklingsarbete har utgångspunkt i hur pedagogens och andra elevers gensvar kan påverka lärprocessen vid elevens reflekterande läsning. Startpunkten var den frustration jag upplevde i att inte kunna ge varje elev det gensvar som kunde hjälpa dem framåt i kunskapsutvecklingen. Jag tyckte det var svårt att hinna med att ge gensvar till alla elever och att kunna formulera det så att jag kunde nå fram, särskilt till elever med svårigheter i att ”läsa mellan raderna”.

Resultatet av det arbete som genomfördes var att det skapades ett mer gemensamt språk i klassrummet rörande mitt gensvar kopplat till undervisning i läsförståelse. Med hjälp av metoder, praktiskt arbete och respons, både från kamrater och mig som pedagog, ökade elevens förmåga att förstå och ta till sig texter.

Kamrat- och självbedömning inom vuxenutbildning

Fri, 17 Jun 2011 11:00:01 GMT

Jag gjorde mitt utvecklingsarbete med en grupp vuxenstuderande i kursen “Pedagogiskt ledarskap” under våren 2010. Mitt syfte med denna studie var att genom att låta de studerande ge varandra gensvar se om detta kunde utveckla deras eget och deras kurskamraters lärande och göra dem mer delaktiga i lärandeprocessen.

De studerande har haft som examination att skriva en loggbok samt att ge gensvar till två av sina kurskamrater varje vecka. Efter halva kurstiden gjorde de studerande en självbedömning där de skrev om sina upplevelser av nådda mål i kursen.

Jag som lärare har gett gensvar vid tre tillfällen. Alla texter i loggböckerna har legat i vår lärportal Fronter vilket innebär att alla texter varit ”öppna” för alla kursdeltagare. Vid kursens slut gjorde jag en enkät med frågor rörande vilken betydelse det varit att ge/få gensvar av andra.

I mitt resultat så kunde jag se att de flesta studerande upplevt det som mycket positivt att få gensvar men däremot svårare att ge gensvar till andra. Den här studien har visat att kamrat- och självbedömning är möjligt att använda i vuxenutbildning och att flertalet av de studerande uppgett att det gett positiva effekter för lärandet.
Jag kan utifrån denna studie inte dra några långtgående slutsatser om dessa studerande har nått högre kvaliteter i sitt kunnande genom att ge och få gensvar. Dock uttrycker de studerande i sina enkätsvar att gensvaren haft betydelse både vad gäller lärandeprocessen men inte minst ett ökat självförtroende.

Gensvar - med eller utan matris?

Fri, 17 Jun 2011 09:29:41 GMT

Om att använda en bedömningsmatris för att utveckla elevers skrivförmåga i argumenterande texter. Vi ville undersöka om matriser utvecklar elevernas texter samt elevernas förmåga att ge varandra gensvar.
Eleverna har vid ett tillfälle fått skriva en argumenterande text utan matris och vid ett annat tillfälle med matris. Vi kan tydligt se att matrisen var till stor hjälp vid själva skrivandet och höjde kvaliteten på innehållet samt på elevernas gensvar till varandra.

Arbetet genomfördes i en årskurs 2 och en årskurs 4 för att se om skrivandet och
användandet av en matris påverkades av elevernas ålder. Vi fann att skillnaderna mellan årskurserna var mindre än det vi hade förväntat oss.