Kunskapsbanken

Hur barn gör måltid

Tue, 16 Apr 2013 08:41:20 GMT

Fokus har här varit på barn som sitter ensamma utan vuxna. Hur barn gör måltid, som hela studien utforskar utgår från att studera en måltidsarena som förutom det givna att äta har visat sig beså av en mängd andra olika aktiviteter, samtala, berätta, sjunga, rimma, ramsa, skratta, göra miner, skämta.

Det har även visat sig att barnen tar stort ansvar för att en social ordning kring måltiden och de aktiviteter som där ingår, skapas. Barnen månar om varandra på olika sätt och ser till att alla barn kommer till bords, får en plats att sitta vid, har bestick och tallrik att äta med, får mat och ser till att maten räcker till alla. De går och hämtar varandra till bordet, fyller på med stolar om det behövs, ser till att det fylls på med mat i karotterna och skickar runt maten till varandra.

Kring måltider skapas en lokal kultur och socialisationsmönster beroende på vilka som deltar och vad som händer vid ett givet tillfälle. Detta kan besk-rivas utifrån att deltagare i givna situationer socialiserar in varandra och därmed skapar en lokal måltidsordning. På förskolan socialiserar barnen in varandra i måltiden till en särskild måltidsordning.

I mina data upplever jag aldrig att en måltidssituation går över styr eller att det skapas kaos i barngrupperna utan det finns hela tiden ett samspel mellan barn- barn och barn-pedagoger (jfr Evaldsson & Cekaite, 2012).

Musicking - kreativ improvisation i förskolan

Mon, 15 Apr 2013 15:20:04 GMT

Denna avhandling bygger på videofilmad musikverksamhet i förskolan. Den fokuserar på deltagarnas samarbete i byggandet av musik och deras användning av semiotiska och materiella resurser. Videorna dokumenterar musicking (Small, 1998), det vill säga händelser som involverar en rad musikaliska aktiviteter: arbete med instrument, dans och rörelser, sång och lyssnande.

Musikbegreppet har inte någon generellt accepterad definition. Det är socialt och kulturellt konstruerat. Över tid och i olika kulturer ser definitionerna därför olika ut; från att i antiken ha varit ett brett musikbegrepp, vilket omfattade inslag från olika konstarter, har det rört sig mot definitioner som ’tonande rörliga former’ eller ’organiserat ljud’ som poängterar den auditiva egenskapen i mediet.

I vissa kulturer finns inget motsvarande begrepp, utan de begrepp som kommer i närheten av vårt västerländska musikbegrepp kan exempelvis innefatta dans, trummor och fest (BjØrkvold, 2005). Några forskare har ifrågasatt vårt musikbegrepp och försökt ersätta det med andra, däribland BjØrkvold (2005), som tvivlar på den pragmatiska nyttan av vårt västerländska musikbegrepp eftersom det enligt honom stämmer dåligt med barns (och vuxnas) sätt att uttrycka sig med alla sinnen och han propagerar därför för en ersättning av ordet musik till förmån för ordet musikía, vilket är sammansatt av musisk 1) och sikía 2)och som därför skulle spegla människans musiskhet på ett bättre sätt.

Uddén (2001) är inne på samma linje när hon diskuterar orsakerna till frånvaron av musikaktiviteter på förskola och menar att genom att byta ut begreppet musikaliska aktiviteter mot musisk lek skulle man kunna få pedagoger inom förskolan att associera till lek istället för till det ofta för pedagoger mer laddade begreppet musikalitet. På så sätt skulle pedagoger våga sig på att använda musik som ett pedagogiskt verktyg.

1) Ett försök till definition av ordet musisk (fritt efter Bjørkvold, 2005) är att människan inte endast kommunicerar verbalt och fysiskt utan bl. a genom lekande och sjungande. 2) Sikía betyder ”att uppleva med alla sinnen” eller ”helhetskänsla” (Bjørkvold, 2005).

Stöd & Stimulans nr 6 Entreprenörskap Artikelserie om skola och entreprenörskap

Fri, 07 Dec 2012 15:09:04 GMT

Skolan spelar en viktig roll för ett Stockholm som är attraktivt, tryggt, tillgängligt
och växande för såväl företag och besökare som för stockholmarna själva.
Stockholms stad ska erbjuda en skolverksamhet i världsklass och entreprenörskap
ska numera löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet. Men kan man
lära elever att bli entreprenörer – och vad innebär egentligen entreprenöriellt
lärande? Är det en pedagogik med nytt innehåll eller ett politiskt modeord utan
substans?
Själva begreppet entreprenörskap kan ha många innebörder. Företagande är
kanske den som ligger närmast till hands. Entreprenörskap kan betecknas som
förmågan ”lära att lära” och den kompetensen behöver eleverna för att klara sig
på en framtida arbetsmarknad. Den stora utmaningen för skolan ligger i att bryta ned begreppet och omsätta det i en fungerande pedagogisk praktik. Entreprenörskap kan stimuleras genom att man tillämpar ett speciellt förhållningssätt i skolan – ett entreprenöriellt lärande.

Det innebär delaktiga elever som får utveckla sitt eget lärande och uppmuntras att komma med egna initiativ. Tidningen LÄRA Stockholm, som är en viktig kommunikationskanal för både lärare och skolledare, har intervjuat ledande forskare och företagsledare om skolaoch entreprenörskap samt besökt några framgångsrika projekt. I den här skriftenhar vi samlat dessa intervjuer och reportage för att inspirera och bidra till en fortsatt diskussion om betydelsen av ett entreprenöriellt lärande.

Stöd & Stimulans nr 5 Lärarna, eleverna och deras läsning En läs- och språksatsning

Fri, 07 Dec 2012 15:03:56 GMT

Lärarna, eleverna och deras läsning En läs- och språksatsning i Stockholms stads grundskolor

Denna skrift beskriver uppföljningen av den läs- och språksatsning som utbildningsförvaltningen i Stockholms stad genomförde under åren 2007–2010.
Uppföljningen, med analys, genomlysning och utvärdering, syftar till att ge en översiktlig, sammanfattande bild av satsningen. Målet är att ringa in vilka effekter satsningen har gett och vad som har varit framgångsfaktorer i projektet, vad som har saknats, vad som inte har fungerat och vad som behöver göras framöver. Uppföljningen har genomförts av Toura Hägnesten, utvecklingslärare, utbildningsförvaltningen. Arbetet har kvalitetssäkrats genom ett samarbete med Stockholms universitet med Siv Fischbein, professor emerita, som vetenskaplig handledare. Att göra en sådan här uppföljning är en del i stadens policy att utvärdera effekterna av olika satsningar. Uppföljningen bygger på en teoretisk utgångspunkt och är genomförd med utvalda metoder. För att ta del av redogörelsen för teoretisk utgångspunkt och metodval, läs den mer utförliga
rapporten ”Lärarkompetens och måluppfyllelse: Uppföljning av en läs- och språksatsning i Stockholms grundskolor” som finns på www.pedagogstockholm.se.
Det är vår förhoppning att denna uppföljning och utvärdering ska bidra till en fördjupad diskussion om vad som gör en satsning framgångsrik, vilka faktorer beslutsfattare och projektledare särskilt ska beakta, vad resultatet faktiskt blev av läs- och språksatsningen, samt utgöra ett underlag i arbetet med att även fortsättningsvis förbättra elevers kunskapsutveckling och måluppfyllelse i svenska.

Boken beskriver en mångfacetterad process och en mängd olika faktorer som har betydelse för läs- och språkutveckling. Den kan läsas i sin helhet, från början till slut, men enstaka avsnitt kan också läsas separat. Till exempel utgör presentationen av enkätsvaren underlag för en diskussion om satsningens betydelse för berörda lärare. På samma sätt kan andra delar ”plockas ut” och belysas ur olika perspektiv.

Stöd & Stimulans nr 4 Samtalet om forskning och utveckling

Fri, 07 Dec 2012 14:58:13 GMT

Kompetenta och engagerade lärare och skolledare har stor betydelse för elevernas framtid. Men också forskning och utveckling inom det pedagogiska området spelar en viktig roll för att vi ska nå målet om en skola i världsklass. Vilket innebär att
• skolan ska vara världsbäst för varje elev
• skolan ska sträva efter att ha en utbildningsnivå i världsklass
• skolan ska förbereda eleverna för att vara världsmedborgare.
Utbildningsförvaltningen arbetar därför bland annat aktivt för att ge olika stöd och möjligheter för all personal inom skolans område att utvecklas i sin profession. Detta sker exempelvis via studier på avancerad respektive forskarnivå, via möjligheten till så kallade karriärtjänster, samt via tillgång till aktuell forskning. Tidningen LÄRA Stockholm är en viktig kommunikationskanal för både lärare och skolledare. Sedan starten 2007 har tidningen i varje nummer publicerat en längre intervju, ett längre samtal med en aktuell forskare inom ledarskap och pedagogik. Samtalen har väckt stort intresse inte bara inom skolans område. Därför samlar vi nu, i vår skriftserie, de hittills publicerade samtalen under rubriken ”Stöd och stimulans”. Vår förhoppning är att de ska bidra till dialogen om hur vi skapar en skola i världsklass.

Stöd & Stimulans nr3 Många trådar in i ämnet – genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan

Fri, 07 Dec 2012 14:53:21 GMT

Denna bok är resultatet av ett samarbete mellan en skola – ett kommunalt språkforskningsinstitut – en nationell skolmyndighet som innefattat lärare, projektledare och forskare i deras strävan att utveckla flerspråkiga elevers språk och kunskaper. Skolan är en F-6 skola, Knutbyskolan, som ligger i stadsdelen Rinkeby-Kista i Stockholm. Den övervägande delen av eleverna är tvåspråkiga, många är födda i Sverige och andra har invandrat till Sverige.
För en del av eleverna är svenska det starkaste språket och för andra är familjens förstaspråk det starkaste. För de flesta är svenska ett andraspråk. De elever som går i skolans grekiska klasser och har halva sin undervisning på grekiska och andra halvan på svenska brukar i årskurs 6 ha utvecklat en stark tvåspråkighet. Arbetet som presenteras här har varit avhängigt andra än de somkonkret bidragit till boken. Vårt stora tack går till alla elever i skolan som entusiastiskt varit med på ”språk- och genrenoterna” och med glädje diskuterat och producerat allt mer sofistikerat språk och tänkande. Alla kollegor i Knutbyskolan tackas också varmt för deras engagemang för elevernas utveckling. Därefter riktar vi vårt tack till f.d. Myndigheten för skolutveckling som genom
sina nationella satsningar givit ekonomiskt stöd till både Knutbyskolan och Språkforskningsinstitutet i Stockholm. John Polias, som är huvudkällan till alla deltagares kompetensutveckling inom genrefältet, tackar vi för hans djupa teoretiska och praktiska kunskap och för hans tålmodiga och snabba svar på alla frågor vi ställt. Bodil Hedeboe har under vissa tider deltagit i skolans arbete och varit en viktig samtalspartner för Britt vilket vi vill tacka för. Ett särskilt tack till skolans rektor Lena Hellström som aldrig har sviktat i sin tro på denna satsning och för hennes tillit till dem som medverkat.

Vi hoppas att våra exempel visar hur ett arbete med fokus på samtidig språk- och kunskapsutveckling kan gå till i en skola där eleverna kommer till skolan med varierade omvärldserfarenheter och olika nivåer i svenska. Det är också vår förhoppning att våra läsare blir inspirerade att följa i våra spår och då kan dra nytta av de erfarenheter vi gjort under processen. Slutligen vill vi påpeka att processen att utveckla det språk- och kunskapsutvecklande arbetet fortfarande pågår och att detta bara är en anhalt.

Om författarna

Pilar Albornoz Kraut, specialpedagog med inriktning på koncentrations- och inlärningssvårighetersamt certifierad genrepedagog

Kristina Ansaldo, lågstadielärare och certifierad genrepedagog

Monica Axelsson, fil.dr, docent i tvåspråkighet med inriktning på svenska som andraspråk vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, USOS, Stockholms universitet samt forskare vid Språkforskningsinstitutet i Stockholm

Gry Fyrö, grundskollärare 1–7 med inriktning Ma/No och certifierad genrepedagog

Britt Johansson, mellanstadielärare, projektledare för Knutbyprojektet –
ett genrepedagogiskt skolutvecklingsprojekt och certifierad genrepedagog

Tuija Rämö, specialpedagog med inriktning mot utvecklingsstörning, certifierad genrepedagog och CDA-terapeut

Stöd & Stimulans nr 2 Läsning lönar sig Läsning och läsprojekt i Stockholms stad

Fri, 07 Dec 2012 14:46:32 GMT

Under tiden för Kompetensfondens satsningar inom det pedagogiska området i Stockholms stad 2004–2006, har flera stadsdelar intensifierat sitt arbete med att utveckla barns och ungdomars läslust och stimulera deras läs-, skriv- och språkutveckling genom en mängd olika utvecklingsprojekt. Projekten har fokuserat på olika områden kring arbetet med barns/elevers läsutveckling i skolan. Det har
handlat om fler böcker i klassrummet, bokinköp, att utveckla skolbiblioteket, utveckla ”bokprat” med olika elevgrupper, öka intresset för barn- och ungdomslitteratur hos lärare, öka intresset för samtal om böcker hos elever, stimulera tvåspråkiga barns/elevers läs- och språkutveckling, utveckla sätten att stimulera till läsning även bland äldre elever, att skriva och att använda olika media tillsammans med läsning, m.m. Projekten har inneburit så mycket mer än fokus på bara läsning. Denna sammanställning ger en bild av det mångfasetterade
arbete som pågår inom området. Förhoppningen är att det ska kunna stimulera till ytterligare utvecklingsarbete och vara en källa till inspiration för andra pedagoger. Ett stort tack till Birgitta Anstrin-Åstedt för hennes insatser inom området och entusiasm i sammanställandet av materialet. Utbildningsförvaltningen vill marknadsföra de olika läsprojektet som pågått inom Stockholms stad och Kompetensfonden åren 2004–2006. Vi publicerar därför dessa i vår skriftserie under rubriken Läsning lönar sig.

Stöd & Stimulans nr 1 Etnomatematik Perspektiv för ökad förståelse i matematiklärandet

Fri, 07 Dec 2012 14:41:41 GMT

Stockholms stad satsar på matematiken. I förskolor, grundskolor och gymnasieskolor pågår ett målmedvetet
arbete med att stärka barn och ungdomars intresse och förståelse för matematik.
En nödvändig del i utvecklingsarbetet för att stärka barns och ungdomars kunskaper i matematik är ökad förståelse
för hur den enskilde eleven lär sig matematik. Vägen till förståelse och verklig kunskap blir rakare om
undervisningen i matematik knyter an till elevens egna referensramar och erfarenheter.
Ett etnoperspektiv på matematikundervisningen är ett sätt för lärare att öka sin förståelse för betydelsen av
elevens referensramar och erfarenheter för elevens lärande i matematik.
Ett etnoperspektiv på undervisningen kommer alla elever till godo. Oavsett etnicitet, modersmål, var i staden
man bor etc. bär alla barn och ungdomar med sig referenser och erfarenheter som kan utnyttjas i matematikundervisningen
och i samverkan mellan hem och skola.
Irene Rönnberg och Lennart Rönnberg är lärare och har lång erfarenhet av att undervisa i matematik i grundskolan.
Irene och Lennart är författare till Skolverkets rapport, Minoritetselever och matematikutbildning. Under
år 2005 och 2006 har de arbetat som projektledare i Stockholms stad (kompetensfonden) med att på olika sätt
utveckla matematikundervisningen för flerspråkiga elever.

Riktlinjer & Strategier nr 5 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet specialpedagogisk verksamhet

Fri, 07 Dec 2012 14:38:42 GMT

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet inklusive specialpedagogisk verksamhet i Stockholms skolor samt lednings- och kvalitetssystem för skolhälsovården och skolpsykologverksamheten. Beslutat i utbildningsnämnden 2010-03-18

Utgångspunkter, mål och uppdrag

Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala
och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara
likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna
kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras
harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare.
I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.1
Elever i Stockholms skolor har rätt till en god arbetsmiljö i en skola som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa. Rektor har ansvar för att undervisningen och elevhälsoverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Skolan har ett särskilt ansvar att uppmärksamma de elever vars situation och svårigheter utgör hinder för deras inlärning. Skolan har även ett ansvar för att uppmärksamma elever som far illa eller som uppvisar tecken på ohälsa. Vid behov av stöd ska insatser ges så tidigt som möjligt under elevens skolgång och de insatser som sätts in ska ha hög kvalitet. När det gäller skolhälsovård ska denna erbjudas alla elever enligt Skollagen och Socialstyrelsens riktlinjer. En stor del av elevhälsoarbetet och
stöd till elever genomförs i det dagliga arbetet av ordinarie lärare. Tillsammans med lärarna är ett väl fungerande elevhälsoteam viktigt för att eleverna ska få det stöd de behöver och har rätt till.

Riktlinjer & Strategier nr 4 Samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter

Fri, 07 Dec 2012 14:32:04 GMT

Alla barn i har rätt att gå i skolan
Barns rätt till utbildning föreskrivs i regeringsformen; det vill säga rätten att kostnadsfritt få grundläggande utbildning i allmän skola. Barn som är bosatta i Sverige har, enligt skollagen, skolplikt från och med höstterminen det kalenderår de fyller sju år och till och med vårterminen det nionde året eller det tionde
året när det gäller specialskolan. Vissa undantag från detta kan göras utifrån skollagens bestämmelser. Skolplikten fullgörs i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Barn har således en ovillkorlig rätt till grundläggande utbildning och samtidigt en plikt att fullgöra den. Hur denna rätt till utbildning och plikt att fullgöra den bevakas framgår i detta stödmaterial av avsnitt 3. Skolans uppdrag och ansvar. Skolan har ett stort ansvar för att garantera rätten till utbildning och skolplikt. Skolans elevhälsoteam med tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens, skolpsykolog, skolläkare, skolsköterska och kurator kan här ha en avgörande roll. Rektor ansvarar för elevhälsoarbetet.