I flera år har de mötts i gemensamma aktiviteter på varandras skolor, femte- och sjätteklassare från tre Stockholmsskolor med stora socioekonomiska skillnader.
Nu träffas 550 elever regelbundet och 60-80 procent säger sig ha en vän i den andra skolan.
– Förhoppningen är att öka elevernas förmåga att ifrågasätta fördomar och generaliseringar. Jag tror att mötena ger ett socialt kapital som skapar bättre förutsättningar för framtiden för eleverna i bägge skolorna, säger projektledaren Sebastian Wiklund.
Närhet och segregations-problematik
Året är 2006. I Bredäng och Mälarhöjden ökar otryggheten hos högstadieeleverna enligt Stockholmsrapporten och flera försök från högerextrema grupper att värva nya medlemmar uppmärksammas. Stadsdelsförvaltningen och skolorna startar projektet ”Talang utan gränser” som en motåtgärd.
– Dessa båda områden, på varsin sida av motorvägen och med bara en tunnelbanestation emellan, skiljer sig mycket från varandra och det finns en segregationsproblematik. Samtidigt är närheten en stor möjlighet för eleverna att lära känna varandra, säger Sebastian Wiklund (bilden), som just avslutat projektet ”Talang över gränser” på utbildningsförvaltningen.
Elever möts i aktiviteter
Det började med att femteklasserna i Bredängsskolan och Mälarhöjdens skola möttes en dag i månaden på varandras skolor för gemensamma aktiviteter. Ganska snart började även sjätteklassarna träffas. Skolorna i Östberga, Stureby och Fruängen, Västertorp, Hägersten har även de anslutit till projektet.
– Att eleverna har en uppgift att samlas kring är A och O. Kravet är att aktiviteterna ska kunna genomföras på jämlika villkor och att alla ska kunna vara med, säger Sebastian Wiklund.
Eleverna har bland annat gjort animerad film, spelat teater och sjungit i kör tillsammans.
– De har skrivit manus, repeterat, skapat och framfört sina uppsättningar. De spelade också en skiva och filmerna finns på Youtube, berättar Sebastian Wiklund.
Mötena kan gå till så att till exempel en dramapedagog eller filmare berättar om aktiviteten och konstformen. Eleverna delas sedan in i grupper och skapar tillsammans.
– Värdskolan förbereder dagen inför besöket och ser till att det finns planerade rastaktiviteter och fler rastvakter. Det är viktigt för att alla ska känna sig trygga, säger Sebastian Wiklund.
Ökar kritisk förmåga
Under aktiviteterna pratar man inte om värdefrågor, det gör man istället efteråt i den egna klassen.
– Vi vill bryta berättelsen om ”de andra”. Det blir svårare att säga att de som går i den skolan är på något visst sätt när man känner dem. Dessutom lär de båda skolornas lärare känna varandra och kan lättare ordna upp eventuella konflikter tillsammans. Det här projektet ger många ringar på vattnet som kan vara svåra att värdera. Eleverna får till exempel prova på en massa aktiviteter. Jag tror att det är ett socialt kapital som skapar bättre förutsättningar för framtiden för eleverna i bägge skolorna, säger Sebastian Wiklund.
Rustar för framtiden
De gemensamma dagarna har fungerat väldigt bra och nu träffas 550 elever varandra regelbundet. Enkätundersökningarna visar att det nu är 60-80 procent som nu uppgett att de har en vän i den andra skolan. Det kan jämföras med 17 procent som var resultatet i den första undersökningen innan projektet hade startat.
Rapport i Kunskapsbanken
Projektet är nu slut och Sebastian Wiklund har redovisat erfarenheterna i en rapport som finns i Pedagog Stockholms kunskapsbank (se länken nedan).
– Förhoppningsvis fortsätter det här sättet att jobba på skolorna även fast projektet är slut. Skolan spelar en jätteroll när det gäller att förbereda och rusta för samhället och till att både lärare och elever ökar sin kritiska förmåga till förutfattade meningar, säger Sebastian Wiklund.