En av pilotskolorna som har testat att använda sig av mattecoacher är Ärvingeskolan i Kista. Där har elever i årskurs 6–9 sedan i höstas möjlighet att chatta med mattecoacher.
– Drygt 40 av cirka 50 elever har utnyttjat coachningen någon gång, berättar matematikläraren Cecilia Tapani-Johansson.
Att tvingas skriva ner sin fråga, tänka efter och formulera sig bidrar till bättre kunskap och förståelse, inte minst bland elever med annat modersmål än svenska, menar Cecilia Tapani-Johansson.
- Eleverna tar till sig texten bättre när de själva skriver frågan och dessutom får skriftliga svar.
Även elevernas användning av språk och begrepp i matematiken gynnas av coachningen.
- De har till exempel börjat säga ”addera” istället för ”plussa ” och ”cylinder” istället för att ”den runda saken”, säger Cecilia Tapani-Johansson.
Coach utan facit
Cecilia Tapani-Johansson berättar att några elever i början blev irriterade över att de inte fick svaret på frågan direkt. Men nu har eleverna insett att coachen inte är något facit, utan är till för att handleda dem fram till lösningen. De flesta elever uppskattar också att en vuxen person vänder sig enbart till dem.
- Det är inte bara de elever som har mattekunniga föräldrar som får hjälp, säger Cecilia Tapani-Johansson.
Kan vara anonym
Att eleverna kan vara anonyma när de chattar med mattecoachen är också något som de upplever som positivt.
– Anonymiteten gör att de vågar ta upp matteproblem som de inte vill fråga mig om eftersom de är rädda för att bli bedömda och att det ska påverka betygsättningen, menar Cecilia Tapani-Johansson.
Stefan Knutsson är lärare på KTH och projektledare för ”Mattecoach på nätet”. Han berättar att drygt 20 blivande matematiklärare är coacher för närvarande och ytterligare några är under utbildning.
– Studenterna ser en möjlighet att lära sig något som de kommer att ha nytta av i sin utbildning. Så det är inga problem att rekrytera coacher.
Och coacherna som sitter i samma rum på KTH har kapacitet att ta emot betydligt fler frågor än de får i dagsläget, säger Stefan Knutsson.
Konversationen på nätet sparas och analyseras. Materialet är tänkt att kunna användas till forskning.
Ur Ingela Ösgårds artikel i Lära nr 1 2010.