Fjärilar lär elever om livscykeln

Lejla och Mari på Gullingeskolan visar upp sina fjärilslarver.Lejla och Mari på Gullingeskolan visar upp sina fjärilslarver.

Inom NTA-temat Fjärilars liv följer klass 2 b på Gullingeskolan i Tensta en larvs utveckling till färdig fjäril. Under de veckor som fjärilen genomgår en fullständig förvandling får eleverna en uppfattning om begreppet livscykel. Samtidigt vidareutvecklar de sin förmåga att observera och göra anteckningar.

– Det är skolledningen som bestämmer vilka teman som respektive årskurser på skolan ska arbeta med, berättar läraren Monica Åsander, som nyligen genomgått en heldagsutbildning i NTA, som står för naturvetenskap och teknik för alla.

Temat Fjärilars liv är uppdelat på 16 uppdrag och sträcker sig över fyra till fem veckor, beroende på när larverna utvecklats till färdig tistelfjäril (Vanessa cardui), och är redo att släppas ut i naturen.

Larverna anlände i plastburkar

Klassen har precis börjat med sina uppdrag. För några dagar sedan anlände larverna i genomskinliga små plastburkar och eleverna kan konstatera att larverna ätit ordentligt av maten eftersom de redan vuxit.

Dagens lektion börjar med diskussioner om vad barnen redan vet om fjärilar och vad de skulle vilja veta. Monica Åsander ställer frågor som; Vad äter larver? Vad behöver de för att utvecklas? Hur föder fjärilar sina barn?

Eleverna är ivriga men räcker snällt händerna och gissar i turordning: Genom baken? Genom munnen? De lägger väl ägg?

Från larv till flygfärdig fjäril

De olika stadierna i fjärilens liv gås igenom; från larv via puppa till flygfärdig fjäril.

– Då gifter den sig och får egna barn, säger en elev.

Nästa uppgift blir att rita av sin larv så naturtroget som möjligt.

– Larven ska vara lika stor som A4-papperet. Titta noga på larven så att ni får med så många detaljer som möjligt. Larven har 16 ben, då ska den också ha det på teckningen, instruerar Monica Åsander.

Eleverna tar försiktigt upp sina larver och studerar dem ingående genom förstoringsglas innan de ger sig i kast med sin teckning. Några tycker larverna är lite ”läskiga” och låter dem stanna kvar i burken.

Eleverna visar upp sina teckningar för varandra och för Monica Åsander, som både berömmer och ger konstruktiv kritik:

– Gå tillbaka och titta nogrant på larven genom förstoringsglaset, hur många ben hade den nu igen?

– Vad bra att du fått med prickarna på ryggen!

Eleverna utvecklar sin förmåga att observera

Klassen kommer under några veckor att fortsätta följa sina larvers utveckling till färdig fjäril. När det är dags att släppa ut fjärilarna i naturen har barnen inte bara fått en uppfattning om begreppet livscykel och utvecklat sin förmåga att observera och göra anteckningar, utan också lärt sig hur man hanterar levande varelser.

NTA-programmet är en av utbildningsförvaltningens satsningar på naturvetenskap och teknik i grundskolan. Pedagoger som deltar i programmet behöver inte vara utbildade NO/teknik-lärare, däremot delta i en heldagsutbildning. Det finns 19 olika teman att välja mellan. Till temat hör en låda med det material klassen kommer att behöva.

Även om NTA steg för steg bygger upp elevernas arbetssätt kan NTA starta när som helst i år F – 6 och nästan med vilket tema som helst under förutsättning att eleverna får stöd med att ta till sig arbetssättet.

Birgitta Wiberg
birgitta.wiberg@extern.stockholm.se

Senast uppdaterad 5 maj 2014