”Nyckeln är att identifiera de särskilt begåvade eleverna”

Attila Szabo, forskare och FoU-samordnare i Stockholms stad.Attila Szabo, forskare och FoU-samordnare i Stockholms stad.

Forskning visar att en fjärdedel av alla begåvade eller särskilt begåvade elever går igenom skolan utan att identifieras som begåvade. I stället tenderar de att utmärka sig i negativa sammanhang.

– Det är svårt men viktigt att identifiera de här eleverna, säger Attila Szabo, forskare och FoU-samordnare i Stockholms stad.

I varje klass finns någon eller några elever som är särskilt begåvade eller högt begåvade. Flera av dem klarar sig inte särskilt bra i skolan, eller senare i livet, tvärtemot vad många kanske tror.

– Tyvärr är det många särskilt begåvade som underpresterar i skolan. Att inte utnyttja sin begåvning kan ge psykiska men senare i livet, säger Attila Szabo som forskar om hur högpresterande elever löser matematiska problem.

Att tidigt identifiera dessa elever är därför en nyckelfråga. Först därefter kan skolan erbjuda en adekvat undervisning.

Det finns inget allmänt mått på begåvning

– Det är svårt att identifiera särskilt begåvade elever. Det finns inget allmänt mått på begåvning. Det går att vara särskilt begåvad inom ett område och samtidigt vara mindre begåvad inom ett annat. Dessutom är skillnaden mellan högpresterande och särskilt begåvade elever jättesvår att upptäcka. Det är inte säkert att en särskilt begåvad elev är högpresterande och en högpresterande elev behöver inte ha högt IQ, säger Attila Szabo.

IQ-tester, tillsammans med lärarens bedömning och elevens resultat, används i 80 procent av fallen när matematiskt särskilt begåvade barn identifieras. I resterande fall används enbart lärarens bedömning och elevens prestationer.

– Det räcker inte att enbart använda IQ-tester för att bedöma matematisk särskild begåvning. Forskning visar att IQ-värdet inte är bestående, det varierar under individens livstid. Det mäter dessutom bara logiskt tänkande, säger Attila Szabo, som förespråkar en kombination av IQ-tester, lärarens bedömning och elevens prestationer i skolan och hemmet.

Så identifieras särbegåvade elever

Attila Szabos tips för identifiering av matematiskt särskilt begåvade elever:

  • de lär sig snabbt,
  • har svårt för att samarbeta i heterogena grupper,
  • mår inte bra av repetition och blir lätt otåliga i samband med rutinuppgifter,
  • tycker om att ägna mycket tid/trivs med utmanande uppgifter/problemlösningar,
  • behöver inte vara särskilt snabba eller duktiga på huvudräkning, även om de flesta är det.

Han understryker vikten av att skolorna identifierar och utvecklar de särskilt begåvade eleverna. Någon checklista eller handlingsplan för Stockholms stad finns dock inte. Ett första steg i den riktningen är FoU-enhetens seminarium om begåvade och särskilt begåvade barn som arrangerades den 21 maj 2014.

Arv och miljö spelar alltid roll

Bland de medverkande fanns Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi på Högskolan Jönköping, och en ledande auktoritet inom området hög prestation och särskild begåvning. Det var också han som myntade begreppet särbegåvad på 1990-talet, efter att han gjort en undersökning som visade att svenska lärare inte förstod vad en begåvad elev är.

– Problemet med det dogmatiska socialkonstruktivistiska synsättet som präglat den svenska skolan sedan 1970-talet är att det helt tar avstånd från biologiska förklaringar. Det är ofrånkomligt att det finns en genetisk komponent. Arv och miljö spelar alltid roll. Ingen kan bli särbegåvad utan genetiska förutsättningar, säger han.

Efter andra världskriget har intellektuell förmåga inte värderats högt i Sverige, innan dess hyllades intellektuell förmåga och prestation. Nu när politikerna återigen vill ha intellektuella färdigheter hos befolkningen så finns de inte, enligt Roland S Persson. Trots att pendeln håller på att svänga vill samhället inte gärna använda ordet begåvad eller talang. Jantelagen råder fortfarande.

"Ingen gillar en besserwisser"

– Det krävs tillåtelse att vara öppet särbegåvad. Det är inte accepterat att kunna mycket mer än andra. Ingen gillar en ”besserwisser”. Det gäller naturligtvis även barnen i skolsystemet, säger han.

Gemensamt för alla särskilt begåvade är ett högt IQ, men det betyder inte att alla med högt IQ är särskilt begåvade.

Vad är skillnaden mellan att vara högpresterande och särskilt begåvad?

– Det är en avsevärd skillnad. Högpresterande accepteras i samhället, de sticker inte ut lika mycket som särbegåvade, säger Roland S Persson.

Han ger några konkreta exempel på skillnader; där en högpresterande elev vet svaret ställer den särskilt begåvade eleven i stället frågorna, högpresterande elever är intresserade medan särskilt begåvade är passionerade, en högpresterande elev lär med lätthet medan den särskilt begåvade oftast redan vet, den högpresterande eleven trivs oftast i skolan medan den särskilt begåvade oftast hatar skolan men älskar att lära sig.

Särskild begåvning är ingen diagnos

Är det viktigt att göra den här uppdelningen?

– Det viktigaste är att eleverna får stimulans, oavsett vilken etikett de har, säger Roland S Persson, som poängterar att intellektuell särskild begåvning inte är en diagnos.

– Tyvärr måste man ha en diagnos för att få hjälp i det skolsystem vi har, vilket föräldrarna känner till, säger han.

Det finns också elever med dubbelriktad begåvning, vilket innebär att vara både intellektuellt särskild begåvad eller högpresterande och ha ett funktionshandikapp, till exempel dyslexi, asperger och ADD/ADHD. Uppskattningsvis hör 2-5 procent av de särskilt begåvade till den kategorin.

"Skoltiden var ett helvete"

Roland S Persson har gjort en studie med vuxna särskilt begåvade som berättade om sin skoltid. Hela 92 procent beskrev skoltiden som ”ett helvete”. Flera funderade på självmord på grund av upplevelser i grundskolan. När de sedan kom ut i arbetslivet var det 75 procent som inte trivdes på jobbet. De som trivdes hade oftast höga chefsbefattningar.

– Det är viktigare att vara lik andra än olik. Det är villkoret för social överlevnad. Därför döljer många särbegåvade sin begåvning. De låtsas vara som alla andra. Särbegåvade är således långt ifrån så privilegierade som många vill göra gällande – tvärtom, säger han.

Hur undervisar man särskilt begåvade elever på bästa sätt? Liksom Attila Szabo säger han att identifiering är nyckeln.

– De särbegåvade eleverna passar inte in om inte läraren vet vilka de är. Det krävs därför att lärarna utbildas i de här frågorna, säger Roland S Persson.

Birgitta Wiberg
birgitta.wiberg@extern.stockholm.se   

Skolverkets stödmaterial "Att arbeta med särskilt begåvade elever"

Senast uppdaterad 22 maj 2014