Att tolka spåren från det förflutna

"För elever som lärt sig tolka spåren från det förflutna kommer möten med historiska källor och historia som förflutenhet och samtid att vara rikare och djupare" konstaterar Patrik Johansson i sin avhandling.

Hur lär sig elever på gymnasiet att tolka och kritiskt granska historiska källor? Vad kan eleven när de kan tolka historiska källor?
– Vad innebär det att kunna tolka historiska källor, frågar sig Patrik Johansson, lektor vid Globala gymnasiet, retoriskt.
Det här frågorna har han ställt sig i sin forskning där han även undersökt vilka svårigheter eleverna stöter på när de ska erövra den kunskapen.

– Vi var inte riktigt nöjda med hur eleverna arbetade med källkritik i historieundervisningen. Eleverna gjorde endast en bedömning av källorna utifrån graden av deras trovärdighet – och stannande där. De prövade inte att ställa andra frågor för att tolka materialet. Vi ville förändra undervisningen och ha fokus på tolkningen av primärkällorna, förklarar Patrik till upprinnelsen av forskningsprojektet.

Praktiskt med delad tjänst

Patrik Johansson har forskat vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik och har deltagit i forskarskolan mot Learning Study. Det innebär att han har forskat på 80 procent och undervisat till 20 procent på Globala gymnasiet i Stockholm i samhällskunskap, engelska, filosofi och historia.

– Min forskning har genomförts i klassrummet i en learning study tillsammans med andra historielärare, vilket varit mycket inspirerande. Den delade tjänsten var närmast en förutsättning för min forskning. Som forskare glider man snabbt in i abstrakta teorier och tappar greppet om det praktiska i klassrummet, skrattar Patrik.

I de nya läroplanerna framgår tydligt att skolan måste utveckla elevernas förmåga att kunna kritiskt granska, tolka och använda historiska källor. Skolan måste lära eleverna att få syn på sin egen roll när de tolkar historiska primärkällor.

Ta hänsyn till elevernas livsvärld

– Vi måste synliggöra elevens perspektiv i klassrummet, vilket jag tror att vi inte gjort, säger Patrik.

I sin forskning har Patrik kommit fram till och formulerat en modell för historisk källtolkning:

  • Eleven måste lära sig att separera sitt eget samtidsperspektiv med det historiska perspektivet när de tolkar historiska källor.
  • Eleven måste hålla isär sig själv som individ med de historiska personer de försöker förstå.
  • Eleven måste separera undertexten från källtexten i relation till den historiska kontexten, det vill säga läsa mellan raderna.

Var det något som överraskade dig?

– Diskussionerna och resonemangen skilde sig åt beroende på om eleverna satt i grupp eller i helklass. När jag ”tjuvlyssnade” på grupperna förde eleverna diskussioner där de utgick mer från sig själva och gjorde personliga tolkningar och reflektioner. I helklass lyftes inte det personliga perspektivet på samma sätt.

Alla lärare i samhällsdidaktiska ämnen som använder sig av historiska källor har nytta av att läsa Patriks avhandling (se relaterat dokument nederst). Patriks forskning har redan kommit till nytta i den seminarieserie i historiebruk som några lärare på Globala gymnasiet håller och som nu är inne på sitt andra år. För närvarande är det ca 30 SO-lärare från mellan- och högstadiet  i Stockholms skolor som förkovrar sig i hur man kan tolka historiska källor.

Ett framtida centrum för SO-didaktik?

– På Globala gymnasiet håller vi på att starta ett SO-didaktiskt centrum. Det ska kunna bli en plats i staden för forskning och utvecklingsarbete inom SO-området, och det är ett viktigt engagemang för mig som lektor på skolan.

Patrik avser att fortsätta till doktorsexamen, kanske redan nästa läsår, och ”avsluta” sin forskning genom att designa undervisning i form av lektioner eller uppgifter utifrån de resultat han kom fram till i sin licentiatavhandling. Han rekommenderar alla lärare att forska om de får möjlighet.

– Det är oerhört stimulerande att få tänka de stora tankarna kring undervisning och att få problematisera och förkovra sig i sitt ämne.

Patrik tipsar om Stockholmskällan

Att kunna tolka historiska primärkällor har blivit behändigare sedan flera arkiv börjat lägga upp sina primärkällor digitalt.

– Jag har använt mig av Stockholmsskällan i undervisningen. Det har varit toppen att kunna använda lokala primärkällor direkt i klassrummet. Vi granskade bland annat dokument från Besiktningbyrån i Gamla stan, dit prostituerade kvinnor runt förra sekelskiftet fick gå och konrollera om de bar på någon könssjukdom.

Hittar man inte källmaterial digitalt är man hänvisad till att begära fram handlingar på arkiven, vilket är mer tidskrävande och omständligt.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Senast uppdaterad 25 september 2014