Elever som medforskare

Kista grundskola och institutionen för data- och systemvetenskap har skapat ett samarbetsprojekt på temat demokrati. I projektet som sker inom ramen för Elevens val står elevinflytande och ett kritiskt och vetenskapligt arbetssätt i centrum.

– Förra veckan samlade vi in svar till enkäten som vi skrev tillsammans. Syftet var att ta reda på vad lokalbefolkningen tänker om olika frågor som behandlar rösträtt. Idag ska vi utvärdera svaren som vi fått in. Är det någon som minns hur många personer som svarade? frågar pedagogikforskaren Patrik Hernwall ett femtontal elever från årskurs åtta på Kista grundskola.

– Över 200, svarar en av eleverna.

– Ja 263. Man brukar säga att man måste ha över 100 svar för att få ett bra statistiskt underlag, förklarar han.

Patrik tillhör institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. I samarbete med Kista grundskola har han skapat ett projekt där elever inom ramen för Elevens val får vara medforskare i en studie på temat demokrati. Utöver att lära sig hur man gör en enkät har de även fått lära sig andra traditionella forskningsmetoder som intervjuteknik och hur man gör observationer. Tillsammans har de sedan gjort som idag att de analyserat materialet som de samlat in.

Relevansen av kön

Eleverna sprids ut i olika grupprum för att analysera svarsresultatet från enkäten. Därefter samlas alla elever för en gemensam diskussion.

– Det finns såklart de som inte identifierar sig med att vara kvinna eller en man. Men det finns ju också de som inte vill att deras svar bedöms utifrån vilket kön de har, säger en av eleverna apropå att en del av de svarande valt att identifiera sig som ”annat” framför de andra två svarsalternativen ”kvinna” och ”man”.

Några av eleverna anser att det faktiskt inte är viktigt vilket kön den svarande har medan andra menar att det är det eftersom män och kvinnor är olika.

– Det kan visa sig vara intressant och det kan visa sig att det inte är det. Det ska vi undersöka. Om vi till exempel tittar på svaren på frågan ”Är politik viktigt för dig?” så ser vi att många fler män fyllt i att det är viktigt. Varför tror ni att svarsresultatet ser ut så? frågar Patrik.

En av eleverna påpekar att det kanske har att göra med att politik länge varit något som kopplats ihop med män. En annan att människor ibland reagerar med att inte bry sig när de känner att de ändå inte har något maktinflytande.

– Det beror ju också på vad man menar med ”sådär” för flera av kvinnorna har ju fyllt i det istället för ”nej”, påpekar en tredje elev.

Kritiskt tänkande i fokus

Med på lektionen är även Kista grundskolas SO-lärare Rickard Öhman. Han ansvarar för kursen på skolan och berättar att eleverna blivit särskilt tillfrågade om de vill delta i projektet på sitt Elevens val.

– De är alla ambitiösa elever och en del var lite tveksamma i början eftersom de är måna om att få bra betyg. De såg nämligen inte hur kursen skulle kunna hjälpa dem att höja sig i skolans andra ämnen. Vi har förklarat att de kommer att få lära sig kritiskt tänkande och att det är något som de kommer att ha nytta av i alla sammanhang. Både i skolan och i vardagen, säger Rickard och tillägger att han tycker att det är fantastiskt att grundskola och universitet kan samarbeta på det här viset.

– Eleverna får arbeta praktiskt med frågor som rör samhället och demokratin men också med kunskapsfilosofiska frågor som: ”Vad är kunskap?”, ”Vad innebär vetenskaplig kunskap och hur får man det?”. Att de får den här möjligheten att faktiskt klara av att fördjupa sig i olika frågor på ett både kritiskt och vetenskapligt sätt är väldigt utvecklande för eleverna, konstaterar han och ler.

– Vi på skolan ser även projektet som ett bra sätt för att våra elever ska få bekanta sig med forskning och universitetsmiljö. Vi vill ju att de ska känna att högre studier är en naturlig valmöjlighet för dem i framtiden, fortsätter han.

Från val till inflytande

Innan Rickard går tillbaka till skolan med eleverna frågar jag dem vad de tycker om kursen.

– I skolan är det hela tiden fakta som man ska förstå. Här är det mycket friare. Vi fick ju själva bestämma vad vi skulle forska om. I den vanliga skolundervisningen är det en mycket striktare struktur. När vi får vara med och bestämma där handlar det mer om val. Till exempel kan vi få välja på vilken svårighetsnivå vi ska arbeta i olika ämnen, säger en av eleverna.

– Här finns det heller inte något fel svar känns det som, utan man berättar vad man tycker och tänker. Det är bra, man behöver inte vara rädd för att svara, konstaterar en annan.

– Men i början var det svårt att tänka på ett annat sätt. Mycket bredare än vad vi är vana vid annars i skolan, inflikar en tredje.

När jag frågar vad de lärt sig blir svaren bland annat: ”att formulera smarta frågor som är bra för vårt forskningsprojekt”, ”att inte ställa ja- och nej-frågor utan öppna frågor”, ”att ställa följdfrågor” och ”skillnaden mellan objektivt och subjektivt”.

Eleverna får komma till tals

Förutom Patrik arbetar även doktoranden Johanna Öberg i projektet med delfinansiering av Stockholm stads forsknings- och utvecklingsenhet. Hon är NO-lärare i grunden med ett stort intresse för IT och demokrati kopplat till skolan.

– Som forskare behöver jag inte fundera över vad eleverna ska lära sig. I projektet handlar det istället om att ge dem möjligheten att göra sina röster hörda, berättar Johanna.

Begreppen demokrati, teknik och medbestämmande utgör projektets ramverk. Utifrån dem fick eleverna bestämma vad de ville studera under kursen. Det gav som resultat att ”Demokrati i vardagen” blev studiens huvudtema vilket sedan inriktats ytterligare.

– Eleverna bestämde sig bland annat för att intervjua äldre på ett ålderdomshem, sina föräldrar och en släkting i åldern 60+ om hur det var förr jämfört med idag gällande miljö, teknik och deltagande, talar hon om.

En fråga gällde hur teknikanvändandet för att påverka i olika samhällsfrågor förändrat sig sedan de var unga.

– Eleverna märkte att de äldre inte kunde svara på det. Det är ju till exempel svårt att påverka med hjälp av en radio, påpekar Johanna.

– De utgick helt enkelt från sitt eget perspektiv när de skrev frågorna och vad som finns idag. Exempelvis telefoner och datorer som man kan blogga ifrån. Efter den insikten bestämde de sig för att även intervjua mellan- och högstadieelever på skolan om hur de använder digitala medier för att delta i samhällsdebatten, fortsätter hon.

Höjd kvalité på undervisningen som mål

Projektet ingår i ett större EU-projekt där man undersöker hur man med hjälp av teknikstödda processer kan främja demokratiutveckling på lokalplanet. Den svenska delen har riktat in sig mot skolan.

– Enligt läroplanen ska skolan ha ett demokratiskt arbetssätt där eleverna har inflytande. Vi vill undersöka om metoden vi använt oss av i projektet är bra för att dels låta eleverna komma till tals. Dels se om man med hjälp av teknik och digitala hjälpmedel kan få in andra kvalitéer i undervisningen och på det viset förbättra den. Vilket också är projektets mål, berättar Johanna.

– När projektet är avslutat kommer vi att fortsätta med nya projekt där teknik, demokrati och elevinflytande står i fokus, fortsätter hon och tillägger att det känns väldigt roligt att Stockholm stad möjliggör den här typen av forskning och att hon fått möjlighet att fördjupa sig i de här frågorna.

Läs slutrapporten forskningsprojektet Forskarpartiet.

Sarah Magnusson
sarah.magnusson@extern.stockhlm.se

Läs även om när projektet presenterades på Tekniska museet under ett seminarium om ungas demokratideltagande.

Senast uppdaterad 21 november 2014