Åsa Sebelius är en engagerad lärare som man lätt inspireras av. 

Kapa, märk ut, putsa och runda av, trä på, träkulan, ytterändarna, hänget.
Det är till synes enkla ord som inte kräver någon förklaring.
Orden är plockade ur en instruktionstext från en träslöjdsuppgift som tillsammans med bilder är mycket tydlig för vilken femteklassare som helst.
Men inte för alla.

Sedan ett år tillbaka arbetar alla lärare på Grimstaskolan i Vällingby, i samtliga ämnen, språkutvecklande med genrepedagogik. Anledningen till det är att skolan successivt fick en hög andel flerspråkiga elever som hade svårt att nå målen.

Det var inte bara lärarna i Svenska och Svenska som andraspråk lärarna som skulle göra jobbet, utan språket är en förutsättning för att alla ämnen ska funka, resonerade rektor Mikael Kaspar.

Åsa Sebelius arbetar huvudsakligen med nybörjarundervisning för nyanlända elever och flerspråkiga elever. I hennes lilla klassrum på Grimstaskolan är det fullt av färgglada böcker. Väggarna är klädda med ordlappar och bilder samt en och annan mind-map. Här är ett rum där svenska språket ska inspirera.

Kunskapsbärande språk

– Svenska språket är viktigast i skolan eftersom det är det kunskapsbärande språket. Nu finns det stöd i den nya läroplanen att all undervisning ska arbeta språkutvecklande. Det gagnar dessutom alla elever. Skolsvenskan och vardagssvenskan skiljer sig stort från varandra. ”Svenska” elever förväntas förstå språket i informationsspäckade läromedel, som ibland kan ligga på en språklig svår nivå, säger Åsa som undervisar i Sv/Sva, matte, No/teknik och drama.

I pass under förmiddagarna samlar hon sina elever i sitt klassrum och tränar svenska. Under resten av dagen följer hon med dem ut i skolan till deras ordinarie klasser och arbetar integrerat med alla de andra lärarna och utgör samtidigt en resurs för alla elever i klassrummet.

Viktigt att inkluderas i klassen

Hon tycker att det är viktigt att de nyanlända eleverna kommer in i sina klasser och integreras i den övriga undervisning så mycket som möjligt. Idrott, slöjd och estetisk verksamhet är ämnen de tidigt kan slussas in i.

– Man ska inte isolera eleverna från sin klass. Men det är samtidigt en avvägning, säger hon och menar att man gör eleverna en björntjänst om man släpper dem på en lektion där de har svårt att hänga med.

Lärarna på Grimstaskolan valde genrepedagogik och cirkelmodellen som metod. Genom forskning anses den vara ett framgångsrikt verktyg när man arbetar språkutvecklande.

Några av SVA-lärarna var redan utbildade i genrepedagogik och fick handleda övriga lärare. Alla läste Pauline Gibbons bok Stärk språket – stärkt lärandet, och sedan hade de pedagogiska träffar kring ämnet.

Bra självförtroende bär

Det finns kritik mot genrepedagogik som språkutvecklande metod: att den är ”fyrkantig”, tar mycket tid i anspråk och att lärarna inte hinner med sin planering.

– Å andra sidan lär sig eleverna språket och får ett självförtroende att ta sig an nya uppgifter. Det är framför allt viktigt när de börjar högstadiet och på egen hand ska lösa uppgifter. Har man slarvat med språkinlärningen tidigare, visar det sig nu. Har de inget redskap de känner sig förtrogna med kommer de inte att kunna klara sina uppgifter och nå målen.

Det är lätt att inspireras av Åsa. Men hon ställer samtidigt två krav på dem som ska komma hit och få inspiration.

Åsa har medverkat i UR-produktionen
Barn av sitt språk.

Ta med egna exempel

– De som kommer hit ska känna till genrepedagogik och vilja börja arbeta med det. De ska dessutom ha med sig texter och uppgifter som redan är inplanerade i undervisningen. Besökarna ska i workshops få handfasta tips och råd som de kan omsätta direkt i den egna undervisningen.

Åsa Sebelius har hunnit med mycket annat innan hon valde lärarbanan. Sedan hon blev lärare för fem år sedan, varav det senaste på Grimstaskolan, har genrepedagogiken funnit med.

–Svenska som andraspråk var för mig ett mycket medvetet val. Det var ett ideologiskt val – jag ville hjälpa flerspråkiga barn att ta sig fram i livet.

Vad ger dig inspiration ?

– Alla stolta elever som fått självförtroende av att lära sig språket, så att de kan klara sig själva.

Vilka är dina förebilder?

– Det skulle vara min bror, som också är lärare. Inger Nordhed är min förebild från lärarutbildningen.

Om du blickar framåt?

– Jag vill inte lämna pedagogiken och bli skolledare, svarar Åsa spontant och funderar vidare. Kanske arbeta med övergripande pedagogiska frågor? Kanske bli speciallärare.

Slutligen, Gibbons i all ära men Åsa rekommenderar en annan bok som är näst intill en färdig lektionsplanering: Britt Johansson och Annika Q Sundells bok Låt språket bära.

– Gibbons – det är grunden. Men den här boken anpassad till svensk skola.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se