Storyline – när matematiken möter verkligheten

Matilda Östman är förstelärare och matematikhandledare på Eiraskolan.Matilda Östman är förstelärare och matematikhandledare på Eiraskolan.

Vill du uppmuntra dina elevers intresse för matematisk problemlösning? Då ska du göra en storyline. På Eiraskolan fick eleverna möta professor Matematicus och verklighetens matematik då de hjälpte till med hennes galleria.

– Vi ville se om vi kunde väcka elevernas intresse för matematik, utveckla deras problemlösningsförmåga och stärka deras begreppsförståelse, säger Matilda Östman som genomförde projektet på Eiraskolan tillsammans med Margareta Oscarsson och Karin Andren.

Och visst fick de se sina antaganden bekräftade. (Hela projektet finns dokumenterat i rapporten nederst på sidan).

– Eleverna kunde se kopplingen mellan matematik och verklighet. Matematiken fick ett ansikte, den blev konkret vilket skapade ett intresse. De tyckte att matten blev roligare, säger Matilda.

Eleverna är delaktiga

En storyline är en undervisningsmetod som bygger på att en berättelse växer fram, där pedagogerna skapat strukturen och eleverna fyller berättelsen med innehåll. En storyline är oftast ämnesövergripande och allt eftersom eleverna stöter på problem eller begrepp de inte förstår skapas ett behov av att lära. Eleverna lär sig helt enkelt, för att lösa uppgiften.

På Eiraskolan har det genomförts en del ämnesövergripande storylines, men där matematiken har haft svårt att ta plats. Därför beslutade Matilda, Margareta och Karin att göra en storyline med fokus på matematik. Det skedde samtidigt som Lgr11 implementerades.

"Vad kan eleven när den kan?"

– Vi hade svårt att förutse vilka förmågor som skulle komma att bli synliga och bedömningsbara i vårt arbete, eftersom vi inte gjort det tidigare. Men allteftersom arbetet med gallerian fortskred synliggjordes många fler situationer än vi väntat, där vi kunde dokumentera problemlösningsförmåga, resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga, förmåga att välja metod eller använda begrepp. Det blev mycket enklare än vi någonsin kunnat tro, säger Matilda.

Efter en omsorgsfull planering introducerades projektet för två klasser i årskurs 4.

Introduktionen av en storyline är viktig, den ska väcka elevernas fantasi och entusiasm. De här eleverna fick öppna ett stort paket som innehöll diverse arbetsmaterial samt en film där eleverna presenterades för professor Matimaticus, elevernas uppdragsgivare i projektet, hennes planer på en galleria och varför hon ville ha elevernas hjälp.

Elevernas fiktiva karaktärer är viktiga

– Eleverna gick gång direkt och i grupper gjorde de ritningar på den nya gallerian som de skickade in till professor Matematicus. Vi (professor Matamaticus) gjorde en sammanvägning av ritningarna så att alla elever kände att deras tankar och ideer bidragit till slutresultatet.

Även om fokus var på matematik blev de tvungna att plocka in lärarna i bild och svenska.

– Elevernas framställning av sina fiktiva karaktärer är viktiga i en storyline. De är nödvändiga för att eleverna ska kunna identifiera sig och leva sig in i den framväxande berättelsen. Därför kom ämnet bild och svenska in i vår storyline.

Diskussion om jämlikhet

Även SO-ämnet kom med på ett hörn när eleverna sökte arbete på gallerian och skulle ange löneanspråk i sin ansökan. För att få en uppfattning om hur löneläget ser ut för butiksanställda gick de in på SCB:s hemsida.

– Vi fick en jättebra diskussion om jämlikhet då vi tittade på lönestatistik uppdelat på män och kvinnor. Eleverna kunde konstatera att kvinnor tjänar mindre än män, berättar Matilda.

Nyckelfrågorna, som ser till att föra in läroplanens mål i arbetet och driva händelsen vidare, planerades noggrant. Elevernas svar såg till att fylla berättelsen med innehåll. Med nyckelfrågorna och korrespondensen med professor Matematicus utecklades både gallerian och elevernas matematikkunskaperna.

"Räkna i boken"

– Vi kastade inte bort läroboken helt och hållet. Undervisningen ur läroboken löpte parallellt i valda delar. Vissa moment passade helt enkelt bättre att göra utifrån läroboken.

– Som stöd för planeringen av vår storyline använde vi en mall. Varje händelse i storyn skrevs in i mallen med nyckelfrågorna. Detta var ett viktigt stöd för strukturen och tydligheten genom hela arbetet med storyn.

Före projektet genomförde de ett problemlösningstest (ALP) med eleverna, vilket upprepades efter projektet. Resultaten visade på en klar förbättring (se rapporten).

– Parallellt gjorde eleverna en självskattning om hur bra de ansåg sig vara i matte före och efter. Även där var det glädjande att se hur deras självkänsla ökat, säger Matilda.

Matildas tips till dig som vill pröva på storyline

  • Hitta någon eller några kollegor att samarbeta med. Det är bra att vara flera och roligt när man bollar ideér.
  • Börja i god tid. Strukturen och matriserna tar tid att göra.
  • Ta hjälp av andra som gjort storyline. Gå in på www.storyline.se och hämta inspiration.
  • Håll dig till strukturen. Det är lätt att tappa tråden av barnens fantasi och entusiasm.
  • Informera föräldrarna. Många tror att mattelektioner är synonymt med att "räkna i boken".
  • Tänk utanför skolan. Var finns det hjälp att hämta utanför skolan?
  • Avslutningen är extra viktig. Eftersom eleverna under en längre tid levt sig in i sina karaktärer är det viktigt med ett bra slut. I vår storyline bjöds professor Matematicus in till Gallerians invigning och eleverna fick presentera sina affärer för henne.

Röster från eleverna

Vi har pratat med några elever som deltog i Eiraskolans storyline och idag går i 7:an på Rålamshovsskolan. Alla minns projektet som mycket roligt.

– Det var roligt och annorlunda. Jag lärde mig saker som jag har nytta av i framtiden, säger Sigge Steen och Karl Åström håller med:

– Ja, som att kontrollera arean på en lägenhet och se att den verkligen stämmer.

En viktig kunskap i bostadskrisens Stockholm, där det ibland fuskas med ytangivelse på lägenheter.

–Det var lättare att förstå när matten blev verklig. Det är roligare då man förstår, säger Klara Åhlander.

– Vi lärde oss hur man beräknar priset på en vara och hur man beställer varor utifrån sannolikhetslära,tillägger Frida Westerberg.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Senast uppdaterad 22 september 2014