Utanförskolan som blev en kunskapsskola

Lena Andersson är rektor på Dammhagskolan i Landskrona. Lena Andersson är rektor på Dammhagskolan i Landskrona.

Att följa nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling är nödvändigt för att utvärdera hur väl undervisningen fungerar. På Dammhagskolan i Landskrona blev uppföljningen av de nyanlända elevernas färdigheter en modell för hela skolan.

Lena Andersson är rektor på Dammhagskolan, en F–6-skola som ligger i centrala Landskrona. Av skolans 220 elever är 60 nyanlända.
– Organisationen är flexibel men just nu har vi fyra introduktionsklasser, berättar Lena Andersson. Hon är själv mellanstadielärare från början, men blev biträdande rektor 2001. I dag är hon rektor på Dammhagskolan samt ansvarar för introduktionsklasserna i Landskrona stad.
– Just nu har vi fokus på att ha ett likvärdigt mottagande av nyanlända elever i hela vår stad, att kartläggning och mottagande ska vara likvärdigt. Jag håller även i nätverk för pedagoger som undervisar nyanlända.

Modellklasser visade vägen för hela skolan

På Dammhagskolan används idag en analysprocess som från början var ett verktyg att följa nyanlända elevers utveckling. Modellen innefattar screening av ett antal färdigheter, sammanställning av resultaten i form av färgkartor samt analysmöten som involverar flera olika yrkeskategorier på skolan. Arbetssättet har vuxit fram sedan 2007 då en särskilt satsning på nyanlända elever startade.
– Vi följde ett antal arabisktalande elever på individnivå och kunde utifrån kognitiva och psykologiska test se att vi hade underskattat deras förmågor. De hade alla kognitiva förmågor, men utvecklingen i skolan gick inte framåt som vi ville. Allt stupade på tillgången till det kunskapande språket. De hade inte begreppen, berättar Lena Andersson.

Studien av de arabisktalande eleverna ledde till slutsatserna att eleverna behövde utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan och att undervisningen av de nyanlända eleverna behövde utvecklas på gruppnivå. Som en följd startades ett antal modellklasser på skolor i Landskrona och Helsingborg, bland annat på Dammhagskolan. Målet var att skapa en undervisningsmodell som byggde på ett antal framgångsfaktorer som identifierats av forskarna Wayne P. Thomas och Virginia Collier. I modellklasserna satsade man på modersmålsundervisning, utökad studiehandledning på modersmålet, utbildning i genrepedagogik för lärarna, fokus på en sociokulturellt stödjande miljö, föräldrasamverkan och höga förväntningar på eleverna.
– Det är svårt att säga vilka faktorer som ledde till vad, men nu när vi inte har modellklasser på skolan längre har vi valt att arbeta vidare med den sociokulturellt stöttande miljön, genrepedagogiken och analysarbetet, säger Lena Andersson.

Färgkartor visar elevernas utveckling

Två gånger per läsår, i september och januari, görs en screening av att antal färdigheter såsom avkodning, läsförståelse, ordförrådets utveckling och matematiska färdigheter. Lärarna gör screeningen i sina ämnen och för sedan in resultaten i ett dataprogram som genererar en färgkarta över gruppen. Färgkartan består av ett rutnät där enskilda elevers resultat på de olika testen kodas med hjälp av tre färger.
– Grönt ät mycket bra, gult är okej och rött är inte bra. Man träffas sedan i arbetslaget och med elevhälsoteamet och analyserar gemensamt klassens resultat. Det kan handla om hur vi gör för att utveckla läshastigheten på gruppnivå. Det kan också finnas någon som behöver träna något specifikt, förklarar Lena Andersson.

I första hand försöker skolan hitta sätt att förändra undervisningen i hela klassen utifrån de behov som finns, men det kan även bli aktuellt med en intensiv specialpedagogisk insats under begränsad tid för enskilda elever.
– Under analysen förs protokoll. Efter sex till åtta veckor följer någon av våra specialpedagoger upp för att se vad som har hänt. Jag gör även en lista där jag dokumenterar bland annat när eleverna kom till Sverige, om de läser modersmål, har studiehandledning, går på fritis eller har läxhjälp, säger Lena Andersson.

Eftersom rektor är med och leder mötet kan hon även fatta beslut om riktade insatser.
– Det kan vara att alla elever i årskurs 1 måste få lästräna varje dag. Det måste bli genomförbart och då tittar jag på resurser och vem som kan göra det.

För att följa elevernas utveckling i matematik har skolan hjälp av en pedagog från Högskolan i Kristianstad som kommer en gång i månaden för att analysera matematikresultat i grundläggande aritmetik.
– På schemat finns en fast position där eleverna tränar särskilda moment i matematik i flexibla grupper. Det gör hela skolan.

Färdigheter och förmågor

Lena Andersson är noga med att det är undervisningen som utvärderas, inte eleverna.
– De får inte reda på resultaten utan det är för att se om det vi gör är framgångrikt, om vår undervisning ger eleverna de färdigheter de behöver. Annars måste vi ändra något.

Det är också en skillnad på att screena grundläggande färdigheter och att bedöma elevernas förmågor utifrån kunskapskraven i läroplanen.
– Man ska akta sig för att bland ihop det. Vi scannar elevernas grundläggande färdigheter som förmågorna sedan bygger på. Eleverna måste ha grundläggande färdigheter för att klara sig i skolan, sedan måste vi i skolan se till att de till exempel kan skriva olika texttyper.

Betyg är ett alltför trubbigt instrument för att mäta nyanlända elevers framsteg, menar Lena Andersson. 
– Med de här testerna kan man se även små framsteg. Det skapar tillfredsställelse hos lärarna som kan se att de är på rätt väg.

Stöttande miljö och genrepedagogik

Utöver analysprocessen har Dammhagskolan valt att bygga vidare på två andra insatser som fanns i modellklassen: genrepedagogik och en sociokulturellt stöttande miljö. Alla lärare på Dammhagskolan har eller ska utbildas i genrepedagogik för att kunna arbeta språkutvecklande i sina ämnen. Dessutom betonas den sociokulturella kunskapen, alltså att känna till hur det är i elevernas hemländer för att kunna bemöta elever och vårdnadshavare på bästa sätt.
– Just nu kommer det många från Syrien och då försöker jag bjuda in föreläsare som kan berätta om hur det är där. Det kan vara personer i närområdet, inom socialtjänsten eller högskolan som känner till mycket om landet eller själva kommer från den kulturen.

Lena Andersson har även anställt tvåspråkiga pedagoger med svensk lärarutbildning.
– Vi har en relativt hög frekvens lärare som talar fler än ett språk vilket är en bra väg. I alla introduktionsklasser undervisar lärare som antingen kommit till Sverige i ung ålder eller har föräldrar med utländsk bakgrund. De fungerar som förebilder och har tillgång till båda språken, men kan inte ersätta studiehandledning på modersmålet.

Från utanförskola till kunskapsskola

När Lena Andersson ser tillbaka på skolans utveckling sedan 2007 kan hon se att kvaliteten i introduktionsklasserna har ökat.
– Det tar tid att förändra och resultaten kommer ibland inte direkt. Det som har hänt är att vi har gått från att känna oss som en utanförskola till att vara en kunskapsskola med höga förväntningar på våra elever. Man ska känna stolthet om man går här.

När hon ska beskriva sin egen roll i utvecklingen skrattar Lena Andersson först.
– Jag brukar säga att man måste vara uthållig och tydlig med vad man vill, att ha tydliga förväntningar. Mitt mål är att driva den pedagogiska utvecklingen. Det är det centrala om vi ska förändra för våra elever. Men det tar tid att förändra saker och man får inte ge upp.

En skillnad jämfört med tidigare är hur skolans personal ser på och talar om sitt eget arbete.
– Vi har slutat diskutera det vi inte kan påverka för att istället diskutera vad vi kan göra. Annars känns det tröstlöst När man håller fast vid vad man kan göra, så inser man att det går att göra skillnad.

Annelie Drewsen

Läs mer

Besök Dammhagskolans webbplats

Följ Dammhagskolan på Facebook

Läs rapporten ”Modellklass 2010–2012

Läs rapporten "Utsikterbarnen 2008–2010"

Läs Wayne P. Thomas & Virginia Colliers studie "School Effectiveness forLanguage Minority Students" från 1997

Senast uppdaterad 27 november 2014