Ämnesdidaktiska projekt i svenska och svenska som andraspråk

Det ämnesdidaktiska nätverket i svenska/svenska som andraspråk koordinerar och stödjer ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt från grundskolans tidiga år till gymnasiet, inklusive vuxenutbildning. Inom nätverket finns två olika typer av forskningsprojekt:

  1. Ämnesdidaktiska ”ramprojekt” som kan samla deltagare från olika skolor och som berör ett gemensamt tema. Under innevarande läsår är det gemensamma temat för ramprojekten ’att läsa för olika syften’ (se nedan).
  2. Ämnesdidaktiska ”FoU-projekt” som planeras och genomförs av en grupp lärare på en skola kring ett gemensamt forskningsintresse (se nedan).

Verksamheten i nätverket omfattar regelbundna träffar med de lärare som deltar i de pågående projekten. Här ingår också särskilda workshops eller seminarier när det i lärarnas pågående forskningsarbete dykt upp någon fråga som visar sig behöva en särskild genomlysning eller fördjupning.

I nätverket ingår Aina Bigestans, nätverksledare och nätverkskoordinatorerna Eva Lindqvist, Tammi Nadel och Anna-Maija Norberg.

Förmågan att läsa för olika syften

Är du intresserad av att medverka i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt i svenska eller svenska som andraspråk?

Inom nätverket för svenska och svenska som andraspråk är vi intresserade av att få igång flera mindre projekt som tar sin utgångspunkt i kursplanens långsiktiga mål som anger att eleverna ska utveckla förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften (Lgr11).

Har du i din undervisning haft utmaningar med att utveckla förmågor, kopplat till att ”läsa för olika syften”? Är du intresserad av att utveckla undervisnings- eller bedömningsformer kopplade till detta? Vill du undersöka vad det egentligen innebär att läsa och analysera texter för olika syften?

Flera delprojekt för samlad kunskap

Det övergripande syftet med att få i gång flera mindre projekt som tar utgångspunkt i samma förmåga är att på sikt kunna bidra med en mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna ”läsa för olika syften” och hur denna förmåga kan förstås i relation till olika innehållsliga områden och i relation till olika åldrar. Vidare kan vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas. Detta innebär att varje mindre projekt är betydelsefullt för att vi ska få en mera omfattande kunskap om hur man kan arbeta i relation till förmågorna i Lgr11.

Vi har två pågående delprojekt:

  1. Skönlitteratur som medel för demokratisk fostran. Äppelviksskolan, högstadiet.
    Projektets syfte: Att undersöka hur högstadieelevers förmåga att växla perspektiv påverkas av att läsa och diskutera skönlitteratur.
  2. Att undervisa för att utveckla elevers förståelse av faktatexter. Södra Ängby skola och Adolf Fredriks skola, låg- och mellanstadiet.Projektets syfte: Att undersöka hur undervisning kan förbättra lågstadie- respektive mellanstadieelevers förståelse av innehållet i faktatexter.

Arbetet i våra delprojekt går att följa via vår blogg under nyckelordet läsa för olika syften.

Vetenskapligt stöd

Vi hoppas på flera projekt och är därför intresserade av att du anmäler ditt intresse för att vara med och utveckla ett projekt med stöd från det ämnesdidaktiska nätverket i svenska och svenska som andraspråk. Du kan delta med kollegor från din egen skola eller från andra skolor. Varje projekt får hjälp med att utveckla forskningsfråga, metoder och analysarbete. Den vetenskapliga ledningen organiseras i form av projektmöten, seminarier och workshops. Projektet kan till exempel organiseras i form av lesson/learning study. Projekten kan med fördel utformas i relation till läslyftet.

Intresseanmälan

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här. Ny möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk är 15 april. Ramprojektet och det ämnesdidaktiska nätverket i i svenska och svenska som andraspråk ingår i Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Information

Vill du veta mer eller har du några frågor kan du mejla funktion.stls@stockholm.se


Pågående ämnesdidaktiska FoU-projekt

Snipp snapp snut, är sagan verkligen slut? – att skriva berättande texter med läsvärde

Projektperiod Ht 2015 – Vt 2017

Bakgrund

Under läsåret 14/15 inleddes en Learning study i svenska i åk 3 på Sjöstadsskolan. Vi fokuserar på skrivande då vi uppmärksammat att våra elever generellt har lägre resultat inom detta område jämfört med både läsförståelse och muntlig förmåga. Vid analys av berättande texter har vi sett att många elever i olika årskurser har mycket att utveckla när det gäller att skriva läsvärda berättande texter.

Att elever generellt har lägre kunskaper vad gäller att skriva har uppmärksammats nationellt; bland elever i åk 6 i Sverige läsåret 2013/2014 fick så många som 17 procent av samtliga pojkar det lägsta betyget i kategorin skriftlig förmåga – motsvarande andel för flickor var 5 procent. Vid analys av ett genomfört förtest kunde vi konstatera att en markant andel av eleverna hade svårt att få till ett fungerande avslut i en berättande text.

Vi beslutade således att fokusera vår studie på att skriva avslut i berättande texter. Under läsåret har svenskämnesgruppen arbetat i studiecirkelform utifrån lic.uppsatsen ”Perspektiv och problemlösning i berättelseskrivande” av Anja Thorsten och vi kommer fortsätt ha uppsatsen som underlag i vårt arbete. Läs mer här.

Deltagande skola: Sjöstadsskolan


Avslutade ämnesdidaktiska FoU-projekt

Vad är det man kan när man kan urskilja den bärande tesen i en argumenterande text?

Projektperiod Ht 2014 – Vt 2015

Bakgrund

Dagligen möts många elever i åldern 10- 12 år av olika typer av texter, vilka försöker få dem att tycka, ”gilla”, gå med på samt att köpa saker. Om det är, som man hävdar ibland, att läsförmågan i allmänhet är en demokratisk nödvändighet i ett upplyst land, då är förmågan att läsa argumenterande texter särskilt nödvändig. På vår skola har vi tidigare i årskurserna 4 och 5 arbetat med argumenterande texter och då med tonvikt på skrivandet.

Vidare har fokus i undervisningen handlat om att eleverna ska lära sig modeller snarare än att utveckla sin förmåga att tolka och läsa olika typer av texter med stöd av modellerna. Denna problematik är något även Tengberg (2014) lyfter fram och talar om att ett mekaniskt görande uppstår där modellerna/strategierna blir målet snarare än medlet för att nå en fördjupad läskompetens.

I nuvarande kursplan (Lgr 11) uttrycks att eleverna ska utveckla förmågan att läsa och analysera texter för olika syften. Vidare står det att eleverna ska utveckla lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna (Lgr 11). Flera läsforskare poängterar att tidigare forskning inom området läsning av argumenterande texter är begränsad (se t.ex. Tengberg, 2014; Priti et al., 2010). En ytterligare aspekt som lyfts fram är att läsning av denna typ av texter kräver andra läsförståelsestrategier än skönlitterära texter (Chamliss, 1995; Priti et al. 2010; Tengberg, 2014).

Vår erfarenhet är att läsning av argumenterande texter och hur man förhåller sig kritiskt till dessa inte i tillräcklig utsträckning ges utrymme och uppmärksamhet i undervisningen samt att undervisning inom detta område främst fokuserar på skrivandet. Med bakgrund i ovanstående kunde vi se att det fanns ett behov av att elever redan i årskurs 4 och 5 ges möjlighet att utveckla förmågan att tolka argumenterande texter.

Resultat

Efter att tre cykler har genomförts i Learning studyn kan vi sammanfattningsvis se följande aspekter som kritiska för den aktuella elevgruppen, avseende att kunna identifiera argumenten i en text med en given tes:

  • att urskilja vad ett argument är
  • att urskilja koppling mellan argument och tes
  • att kunna skilja på ett argument som stärker tesen och ett argument som inte stärker tesen
  • att en åsikt endast kan vara ett argument om den stärker tesen
  • att urskilja att argument kan finnas i såväl början, mitt i som i slutet av texten
  • att urskilja att argument kan vara endast en del av en mening
  • •att urskilja att argument kan bestå av mer än en mening

Den kritiska aspekten att urskilja vad ett argument är kan möjligen vara överordnad de övriga aspekterna och skulle eventuellt kunna vara ett eget lärandeobjekt. Detta då vi tänker att eleven först måste ha urskilt vad ett argument är för att kunna skilja på ett argument som stärker tesen och ett argument som inte stärker tesen. Läs mer här.

Deltagande skola: Ekensbergsskolan

Gymnasieelevers läsning av världslitteratur

Skönlitteratur från, ett för elever, okänt geografiskt och kulturellt sammanhang, kan enligt vår undervisningserfarenhet vara en utmaning för eleverna att ta till sig och tolka. Vi menar att det är av vikt att eleverna i skolan även får ta del av litteratur utanför den traditionella västerländska kanon, så kallad världslitteratur. Vi har undersökt hur man genom undervisningen kan öka elevers förståelse av världslitteratur och använda litteraturen som ”fönster mot världen”, samtidigt som de läser texterna på ett fiktivt plan.

Resultat

Studiens resultat tyder på att eleverna före undervisningssekvensen tenderade att läsa världslitteraturen faktivt, det vill säga på samma sätt som de skulle läsa en tidningsartikel. De fastnade även i vad de såg som en ”konstig” form eller miljö och kunde inte relatera till texten.

Vi har dragit slutsatsen att kontextualisering av det skönlitterära verket innan eleverna börjar med sin läsning förbättrar deras möjligheter att göra kopplingar till texten på olika plan; till sig själva, till omvärlden och till andra texter. Genom att tillföra fakta om det litterära verkets kulturella och geografiska kontext och först därefter börja diskutera litterära element som berättare, tema och så vidare, ökar även elevernas möjligheter att tolka texter på ett litterärt plan. Läs mer här.

Deltagande skola: Globala gymnasiet

Lässtrategier för vuxna  - explicita lässtrategier i undervisningen i svenska som andraspråk för grundläggande nivå

Resultat

Flera av de deltagande eleverna uppgav efter projektet att de använde alla eller en del av strategierna när de läste på sin fritid, i sitt arbete eller inom ramen för andra kurser.

Vi vet dock ingenting om omfattningen och skillnaden mellan dessa strategier och eventuellt andra strategier som de studerande kan ha använt innan. Bildsymbolerna verkade inte vara ett stöd för de studerandes implementering av lässtrategier, ingen av de studerande använde deras namn (Spåkvinnan, Sherlock Holmes o.s.v.) aktivt i vårt arbete. Däremot var kursens systematiska genomgång av strategierna och lärarnas stöttning i tillämpningen av dem uppskattade. Läs mer här.

Deltagande skola: Åsö vuxengymnasium

 

Att argumentera i skrift - en rättighet i en demokrati

Resultat

Resultatet visade att eleverna lärde sig att skriva insändare enligt den argumenterande textstrukturen som de hade arbetat med i undervisningen. De utvecklade också ett ämnesspecifikt ordförråd och kunskap om det aktuella ämnesområdet, mobbning.

Studiens resultat visade också att lärarna utvecklade sina didaktiska färdigheter för undervisning av argumenterande texter.

Deltagande skolor: Bagarmossens skola, Grimstaskolan och Solbergaskolan

 

Tesens betydelse för den argumenterande texten

Resultat

Resultatet av projektet visar att elevernas motivation och engagemang höjs genom kontinuerlig stöttning samt variation i undervisningen mellan lärarlett och interaktiva övningar. De interaktiva övningarna värderades högt av eleverna. Dessutom pekar också resultatet tydligt ut den specifikt formulerade tesen som avgörande för kvaliteten på elevernas argumenterande texter. Läs mer här. 

Deltagande skolor: Högalidskolan, S:t Eriks gymnasium och Sturebyskolan

Flerspråkiga elever som läsare av skönlitteratur

Resultat

Studiens resultat tyder på att explicit undervisning i läsförståelsestrategier där en lärsekvens med ordförståelse, textfrågor och svarskonstruktion, ger elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk ett bättre resultat när de ska läsa mellan raderna.

Vidare visar analysen att strategier är undervisningsbara i årskurs 5 och att det är möjligt för elever att förstå och att använda flera komplexa strategier inom ett och samma lektionstillfälle.
Studien visar att de flerspråkiga elever som deltog i studien förbättrade sin läsförståelse med hjälp av olika strategier. Läs mer här.

Deltagande skolor: Tunaskolan och Fittjaskolan

Senast uppdaterad 13 februari 2014