Normkritik ger elever fler möjligheter

Slättgårdsskolans trygghetsrådLena Namon, Linnea Sahlin, Anna Bergman Östberg, Amin Ibrahim, Susanne Ekelund och Per Teofilusson representerar lärare, elevhälsa och fritidshem i trygghetsrådet.

På Slättgårdsskolan har rektor Ebon Lundberg tagit beslut att utbilda personalen i normkritisk pedagogik efter att en ny lärare påpekat att skolan genomsyras av normer som begränsar eleverna. Arbetet möjliggjordes med stöd från stadens HBTQ-satsning.

Slättgårdsskolan, en F–9 skola, har en trygghetsgrupp med tio personer som representerar alla stadier, elevhälsa och skolledning. De träffas och diskuterar trygghetsfrågor på skolan varje fredag klockan tio. Under en timme arbetar de med skolans värdegrundsarbete och diskutera situationer som uppstått. Det de kommer fram till delar de med sina medarbetare på torsdagsmöten som samlar all personal på skolan. Skolledningen har gjort det tydligt att arbetet är viktigt och att all personal ska ta del av det.

Skolkurator Anna Bergman Östberg presenterar sig som spindeln i nätet i trygghetsgruppen och berättar om temadagarna som arrangerades för eleverna i början av läsåret 15/16.

– Vi hade tre schemabrytande dagar på temat “Alla lika, alla olika” för hela skolan. Vi arrangerade åldersindelade aktiviteter, bland annat föreläsningar om utanförskap, samtal om normer, filmvisning och forumteater med de äldre barnen.

– För de riktigt små hade vi en teaterföreställning om att känna sig utanför, lägger fritidspedagogen Per Teofilusson till.

Nya tankar ger nya tankesätt

Klassläraren Linnea Sahlin skrev sitt examensarbete på lärarutbildningen om normkritisk pedagogik och tog med sig engagemanget till Slättgårdsskolan.

– Jag läste likabehandlingsplanen som fanns när jag började och tyckte att den behövde uppdateras. När jag tog kontakt med rektor Ebon Lundberg blev hon intresserad och ville veta mer.

– Sen blev alla på skolan rekommenderade att läsa ditt examensarbete för att få mer kött på benen, fyller Lena Namon SO-lärare på högstadiet i.

All personal på skolan fick boken I normens öga och uppmuntrades läsa den över sommaren. Tanken är att pedagogerna under vårterminen ska ha studiecirklar kring boken för att utveckla sitt normkritiska tänkande.

Lena berättar att de redan har arbetat med boken i högstadiet och lyfter att den innehåller många bra övningar.

– Vi gjorde en elevutvärdering efter temadagarna. De var mycket nöjda men ville ha mer om bi- och homosexualitet, berättar hon.

Linnea säger att det finns mycket material om normkritik. Just nu tittar trygghetsgruppen på Levande historias material HBTQ, normer och makt. Där finns filmer, lektionsupplägg och lärarhandledningar färdigt att användas i klassrummet. Materialet ska presenteras på ett torsdagsmöte. Hon understryker att det är viktigt att få alla lärare med sig i arbetet.

– Normkritik är svårt och tar tid, påpekar Linnea. Vi har kommit igång med arbetet, men det är långt kvar.

– Tidigare har enskilda lärare arbetat med frågorna, fyller Lena i. Men nu är det organiserat och gäller hela skolan.

Utmana attityder

Linnea berättar att hon frågade Ebon om de inte ska HBTQ–certifiera skolan och fick tummen upp. En HBTQ–certifiering är en utbildning som RFSL håller för hela skolan. I utbildningen tittar man på läromedlen för att skapa en medvetenhet kring vad som används i undervisningen och lärare får verktyg för att skapa en öppen och inkluderande miljö.

– Man är väldigt fast i sina egna normer och uppfattningar så det är väldigt utmanade att tänka normkritiskt. Hemifrån kan eleverna ha med sig uppfattningar som inte stämmer överens med skolans värdegrund. Det är komplicerade saker att arbeta med, säger Anna.

Lena berättar att hon i flera år diskuterade om homosexualitet är genetiskt eller socialt med sin förra högstadieklass. När hon tyckte att det inte var en viktig fråga så protesterade eleverna. Deras uppfattning var att sexuell läggning var något man valde själv.

– Det handlar om att plantera frön hos eleverna som de bär med sig ut i livet, säger hon.

– För att göra det måste vi arbeta med våra egna attityder och ordval. Om hur vi i vårt vardagliga arbete arbetar med eleverna. Vi måste hela tiden själva konfronteras med hur vi tänker och uttrycker oss. Det är bra när det kommer in ny personal med nya perspektiv, säger Anna. Det berikar.

Normen blir trängre i mellanstadiet

– I lågstadiet kan det på många sätt vara lättare att arbeta med normkritik. När eleverna kommer upp i mellanstadiet stelnar normerna, säger fritidspedagogen Amin Ibrahim.

Anna berättar att skolan haft problem med kränkningar mellan elever i sociala medier, framförallt på mellanstadiet. Hon berättar att både elever och föräldrar anmält att det har hänt saker.

– Ibland säger de ”jag vet inte ifall ni kan göra något”, ibland säger de ”jag kräver att ni gör något”. Jag tycker generellt att vi får höra mycket om vad som händer även utanför skolan och agerar alltid på det. På så sätt har vi fått elevernas förtroende. De söker sig till vuxna.

Anna tror det kan vara svårare att komma åt kränkningar i högstadiet, men Lena invänder att de också får höra mycket från eleverna.

– Det underlättar att vi inte är så många lärare kring en årskurs. Vi är tre huvudlärare och det gör att vi lär känna eleverna väl, fyller hon i.

– Vi arbetar just nu med att sammanställa resultatet från en elevenkät, men vi kan redan se att de flesta eleverna har en vuxen på skolan som de har förtroende för, berättar Anna.

Organiserad rast skapar lugn

De upptäckte att många av kränkningarna skedde på rasten när eleverna inte hade något att göra. Fritidspedagogen Susanne Ekelund berättar att skolan startat en rastverksamhet, där ansvariga pedagoger organiserar aktiviteter.

– Vi har koll på vilka elever som leker med vem, att alla får vara med och vilka som inte är ute på rasterna. Det gör att vi på ett tidigt stadium kan fånga upp konflikter och vi kan fråga eleverna vad de vill ha att leka med, så att det finns aktivteter på rasten. De barn som är lite blyga tyr sig till oss vuxna och då kan vi hjälpa dem att hitta lekkamrater, säger hon.Hon berättar att flera barn som förut mest stod eller vandrade runt har börjat leka.

Anna berättar att skolan har många barn som är i behov av särskilt stöd som tycker det är mycket enklare att leka när det är organiserat och det är tydligt vilka regler som gäller. De får delta i ett socialt samspel med andra på ett positivt sätt.

Tankar sprider sig i samhället

– Vi har väldigt mycket machokultur här och jobbar mycket med det, säger Linnea.

– Det brottas vi med i klassrummen i alla åldrar, berättar Per. Det genomsyrar lokalsamhället.

Men som alla barn och unga är eleverna nyfikna på andra synsätt.

– Det finns ett engagemang hos våra elever. Även om de inte alltid håller med så vill de diskutera och är nyfikna på vad andra tycker, inflikar Anna.

Det handlar om att vända och vrida på perspektiven och frågeställningarna. Lena lyfter också att många av barnen mår bra av att höra att man får tycka olika. Många har hört ”så här tycker vi”-hemma och därför är diskussionerna väldigt viktiga på skolan. Det ska vara högt i tak.

Det finns en viss oro i gruppen för hur föräldrarna ska reagera på det normkritiska arbetet, men samtidigt finns det ett stort engagemang för skolan hos föräldragruppen.

– Det är viktigt att få med sig föräldrarna i det normkritiska arbetet och att vi förklarar vad vi gör och varför, säger Amin.

– Vi får inte glömma att många av våra föräldrar och elever är normbrytare, säger Per.

Han hänvisar till att många har kommit som invandrare eller flyktingar och är vana att stå utanför normen.

– Vi måste förklara att normkritik handlar om många olika saker och att arbetet med dessa hänger ihop, påpekar Amin.

Målet är att få in det normkritiska förhållningssättet i undervisningen och skolvardagen. Genom att tankesättet sprider sig till eleverna och vidare ut i deras närsamhälle tror skolan att eleverna får fler möjligheter i livet.

Läs även om Matteusskolans skolbibliotek och om deras arbete med normkritisk litteratur som beviljats medel från stadens HBTQ-satsning.

Erfarenhetsbaserad kurs i normkritik

Arbetar du på högstadiet eller gymnasiet och vill driva din skolas arbete med normkritik? Stockholms stad erbjuder en kurs i normkritik för skolpersonal i samarbete med Södertörns högskola. Kursen utgår från deltagarnas egen erfarenhet fån skolvardagen.

Läs mer om kursen

Calle Hedrén
calle.hedren@stockholm.se

Senast uppdaterad 20 juli 2016